- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
357

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sverige, der sandbältet bildas af Smålands mohedar och vissa delar af Westergöthland, hvarefter söderut följa fruktbara nejder med betydliga ler- och mergellager. Dessa bildningar torde hafva erhållit sina materialier från de siluriska bäddarne i Öster- och Westergöthland. Emellertid behöfva talrika undersökningar anställas, innan man med visshet kan afgöra något om de svenska mergelarternas och sandbäddarnas härkomst och bildningssätt m. m.
d) Hvarfvig mergel och hvarfvig lera. Dessa bildningar äro i agronomiskt och agrikulturkemiskt hänseende de vigtigas te af alla diluvialformationens lager. De förekomma allestädes på slättlandstrakterna i mellersta Sverige och södra delen af Götha rike eller i allmänhet i Sveriges mest bördiga provinser. Dessa lager, hvilkas mäktighet vexlar emellan 3 och ända till 10 a 12 alnar, utmärka sig från yngre leror genom sin tydliga hvarfvighet eller skiktning samt vanligen ock för sin kalkhalt, som sålunda gifver hvarfviga leran karakteren af hvarfvig mergel. Mest utpräglad såväl i hänseende till hvarfvighet som kalkhalt äro dessa aflagringar i Upland och vi vilja derföre taga dessa närmare i betraktande såsom utgörande en typ för de öfriga provinsernas motsvarande eller eqvivalenta mergel- och lerarter.
Öfver hela Uplands slättbygd utbreder sig hvarfviga mergeln öfver krosstensbäddarna eller rullstensgruset och uppträder vanligtvis i dagen på höjder, kullar och i backsluttningar; föröfrigt täckes den af yngre lerlager eller sandskikt. Hvarfvigheten visar sig tydligast, då mergellagret afskäres vinkelrätt mot skiktytorna; man finner då af färgrandningen hos leran, att röda, mörka och hvita skikt omvexla med hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free