- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
361

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dihivialformationen. 361
längre bort, innan de hunno sjunka till botten. Att detta är. förhållandet i skiktsystem erna under hvarje period för aflagringen hafva vi ofvan visat Den olika specifika vigten hos sanden, de röda, grå och mörka ler- eller jnergelarterna är sålunda orsaken icke allenast till hvarfviga lerans färgrandning i en bestämd systematisk ordning, som periodiskt upprepas, utan äfven dertill, att det mesta af sanden stannade i de norra delarne af Westmanland och Upland, hvarefter den kalkrikaste mergeln afsatt sig dernäst i mellersta trakterna och slutligen nästan kalkfri lera längst söderut samt i de öfre delarne af landet. Den hvita mergeln, så vida den är en kemisk utfällning, är naturligtvis oberoende af denna lag för de mekaniska depositionerna. Vi hafva äfven sett, att hvita mergelband förekomma öfverallt i skikten så väl i början som mot slutet af hvarje system eller period.
Yi hafva här endast velat påpeka några egendomliga förhållanden med afseende å den hvarfviga leran, som onekligen jemte rullstenslagren och åsarnas bildning är den märkvärdigaste och intressantaste aflagringen under hela diluvialperioden i vårt land. Fortsatta geologiska undersökningar inom alla Sveriges provinser skola säkert uppdaga en mängd förhållanden af vetenskapligt och praktiskt intresse, så i afseende på våra mergelarter som öfriga yngre bildningar.
e) Svartlera. I dalsänkningar, vikar och trakter utmed bäckar och åar träffas denna lera hvilande omedelbart ofvanpå hvarfviga leran. Nyss upptagen är svartleran mörk eller svartblå och luktar af vätesvafla, särdeles vid behandling med syror. Efter torkning blir leran allt mera ljus och bibehåller denna färg fortfarande äfven vid pågjutning af vatten. Den upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free