Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårbeklädnad och var derigenom lämpad för ett hårdt klimat. Dess föda
utgjordes af tallbarr. Samtidigt med detta kolossala djur lefde en likaledes
med tät hårbeklädnad försedd noshörning (Rhinoceros tichorhinus).
Sista skedet af qvartära tiden kallas postglacialperloden.
Vi hafva nu att taga i betraktande orsakerna till den efter
tertiärtiden uppträdande starka kölden i Europa. Det är bekant,
att det nuvarande klimatet i Europa är betydligt blidare än i
andra verldsdelar på samma breddgrad, hvilket på naturligt sätt
förklaras af den varma Golfströmmens gynsamma inflytande på
denna verldsdel, hvilken dessutom genom sina af talrika
hafsvikar inskurna stränder har förmånen af ett klimat med lagom
varma somrar och föga kalla vintrar. Ifall alla dessa gynsamma
förhållanden blefve motsatta; om en kall polarström komme att
stryka förbi Europa, om alla hafsvikar försvunne, om
Saharaöknen, från hvilken nu varma luftströmmar uppstiga, spridande
sig öfver vår verldsdel, förvandlades till haf, så skulle detta
säkerligen betydligt nedsätta medeltemperaturen och förorsaka
jöklarnas tillväxt, dock ej tillräckligt för att åstadkomma en ny
istid. Härom är man allmänt ense af orsaker, som utrymmet ej
medgifver att här utveckla. Man har derföre, för att kunna
förklara det stränga klimatet under qvartära tiden, tagit sin
tillflykt till kosmiska orsaker, hvarmed förstås sådana, som
grunda sig på jordens olika ställning till solen under olika
perioder, t. ex. en större excentricitet hos jordbanan i förening
med den företeelse, som kallas dagjemningspunkternas
tillbakaskridande 1).
Hvilken eller hvilka orsakerna till det stränga klimatet än
varit, det står dock fast, att en s. k. istid verkligen funnits i
Europa, och att man inom denna kan urskilja tvänne större
isperioder med en mellanliggande varmare tiderymd (den
interglaciala), hvarjemte äfven, under åtminstone den första af dessa
isperioder, mellantider med temligen blidt klimat inträffat,
hvilket gjort det möjligt för sådana för kölden ömtåliga djur som
flodhästen att vid flere tillfällen invandra till och med så
nordligt som i Storbrittanien.
1) Ett fuktigt klimat utöfvar naturligtvis ett stort inflytande på
utbredningen af den eviga snön och jöklarnes tillväxt. På nordsidan af
Himalaja ligger snögränsen flere tusen fot högre än på sydsidan. Detta har sin
naturliga orsak deri, att på nordsidan framstryka torra, fuktfria vindar
från det inre af Asien, på grund hvaraf nederbörden derstädes blifver ringa.
På sydsidan deremot blåser från indiska hafvet en fuktig vind, hvilken
medför en riklig nederbörd. Enligt samma grunder hafva jöklarne på norska
fjällens vestsida en ganska stor betydenhet, men saknas nästan alldeles på
östra sluttningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
