Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han kände det, men han visste inte, hvad han skulle
göra för att spränga denna ring, hvilken osynlig
slöts omkring honom.
Ingen hade han talat med, och hvad som
försiggick inne på Bägby, visste ingen i den stora by, i
hvars utkant den isolerade gården låg.
Olof Larsson hade blifvit grubblande, tyckte,
att alla hade ondt i sinnet emot honom, och han
vägrade ofta att äta under förevändning, att han
inte var hungrig. På en vind hade han gömt
matvaror, hvilka han köpt på en stadsresa, och när
ingen såg honom, smög han dit opp och åt ett
bastant mål. Underlig och tyst var han till lynnet,
talade sällan och, när han gjorde det, aldrig mer än,
hvad som var strängt nödvändigt. Hustrun påträffade
honom än här och än där, lyssnande bakom dörrar
och seende in genom fönster. Plan blef ond för det
minsta, och när vreden kom öfver honom, fick han
ett sådant utseende, att till och med Ingrid blef rädd.
Olof Larsson var aldrig rätt glad, utom när
han kunde komma åt att vara borta. Därför
började äfven han att finna på förevändningar att komma
hemifrån. Och kom han väl bort, blef han som en
annan människa. Han drack och sjöng och var
glad. Och till sist började han att ta’ hem bränvin,
som han gömde och drack ensam. När han druckit,
blef han modigare, och han somnade in utan
förskräckelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
