Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En mörk höstafton kom Ingrid gående från
staden, där hon varit för att göra några inköp. En
gammal gumma, som bodde i den närmast belägna
byn, hade kommit att göra henne sällskap. Det
var en ensam kvinna, liksom Ingrid, ett gammalt
fattighjon, som bodde i en eländig koja strax
bredvid stora landsvägen.
Att de hade kunnat fa sällskap, gick så till,
att de kommo från samma håll och hade samma
väg. Ingrid, som gick fortare, hade gått i fatt
gumman, och sedan hade de en stund gått sida vid sida,
utan att säga något. Men i ren förskräckelse öfver att
vara ensam med Ingrid midt ute på alfvaren, hade
gumman börjat tala för att ställa sig in. Och på så
sätt kommo de båda kvinnorna att följas åt.
När de gått en stund, vek Ingrid af på en
biväg. Den andra stannade och såg häpen på henne.
— Går I den vägen? undslapp det henne.
— Den är genare, svarade Ingrid.
Vägen gick öfver samma galgbacke, där Ingrids
båda söner för tio år sedan lidit döden.
De båda kvinnorna gingo tysta framåt, följande
den smala stigen, som slingrade sig fram genom
alfva-rens korta gräs. Långt bort på slätten lyste
stugornas ljus som tindrande, fallna stjärnor.
Men ju längre de gingo, desto hemskare till
mods kände sig den gamla gumman. När hon kom
opp på galgbacken, cn låg kulle, hvilken i sakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
