Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
finge hvarje styfver af deras godhet. Och när jag gör
några anmärkningar öfver att det går för slösaktigt till
här i huset, så vid Gud svarar mig inte de där näbbiga
flickorna, som om det vore en sak, som inte anginge
mig.»
Fru Bolin kom nu in i rummet. Hon hade gjort
allt livad hon kunde för att lugna Ninette och kom nu
för att försöka medla hos modern. Hon såg mycket
plågad och nervös ut, dessa scener voro för hennes
milda och känsliga natur en stor profiling. Hon blef
glad då hon fick se Mariana, hon kände liksom ett stöd
i det friska och osentimentala sätt, hvarpå denna tog
alla husliga konflikter.
»Ja, kära Eva du, jag säger just till Mariana, att
det bästa jag kan göra blir nog att Hytta härifrån. Jag
ser, att jag bara plågar barnen i min välmening — och
jag har ju också mina kära grafvar att tänka på. Jag
flyttar tillbaka till min hembygd och väntar tåligt min
tid ut tills jag fär min sista hvilostad på den kära Kulla
kyrkogård, där jag har mina saliga föräldrar och salig
Meijerman, som väntar mig.»
Dessa ord, oaktadt hörda så många gånger förut,
upprörde fru Brolin på det lifligaste och hon brast i gråt.
»Hur kan mamma ha hjärta att tala så till mig.
Mamma ser ju allt hvad jag har att utstå, och ändå —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
