Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då makade sig Olle ett par tum, och de försökte
att titta på en gång. Men hur de makade ihop
hufvudena, så var hålet för litet, och när de skulle
försöka att titta på samma gång, så kunde de inte
se ett tecken.
»Du är bra dum», sade Olle till sist. »Här fins
ingen fisk.»
»Fins det inte?» sade Svante harmset. »Jag har
själf sett dem.»
Då makade Olle undan Svante och lade sig ensam
ned för att titta. Men detta tyckte Svante var
illa gjordt.
»Det är mitt hål», sade han med gråten i halsen.
»Vill du vara tyst», sade Olle.
Det ville inte Svante. Men Olle hade i ett nu
fått syn på fiskarna. Han körde ned hela näsan i
hålet, och nu såg han den ena fisken efter den
andra. Det gick med honom alldeles som med Svante.
Han glömde rakt bort, att han inte fick vara på
bryggan. Han tittade och tittade, och han tyckte,
att han aldrig i sitt lif hade haft så roligt.
Men medan Olle låg och kikade ned på fiskarna
under bryggan, började Svante att gråta. Han grät
tyst och stilla för sig själf, därför att han tyckte, det
var orättvist, när det ändå var han, som först hade
hittat på det. Och så grät han, för att han visste,
att Olle var starkare, och att han ändå inte kunde
få rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
