- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
63

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det för-historiska tidehvarfvet - XVII. Sigurd Fafnisbanas saga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag saknar i högsätet .
Och i mitt sofgemak
Mina samtals älskling:
Det vålla Gjukes söner.
Gjukes söner
Min olycka vålla,

Yålla sin systers
Bittra tårar.

Jag syntes ock
För konungens bjeltar
Högre än hvarje
Odens tärna.

Nu är jag så ringa,

Som det fallna
Löfvet i stormen,

Tid min döda konung.

Men Brynhild stod vid en pelare, hårdt fattande uti
densamma: eld brann ur hennes ögon, när hon beskådade
Sigurds sår. Gudrun och hennes systrar hotade och
förbannade henne; men Brynhild sade, huru hon visste, att hon var
besviken, och att hennes broder, konung Atle, skulle
utkräf-va hämnd för henne. Gunnar uppstod och ville försonas.
Han omfamnade henne, men

Hon sig från halsen Lät ingen man sig hindra

SJtötte all verlden, Från färden långa.

Derefter utdelade hon sina skatter. Många tjenare
dödade sig, för att följa Sigurd. Och så stack Brynhild ett
svärd genom sitt bröst. Döende sjöng hon:

fött dig neder, GunnarI
för lifvet hopplös,

Vill dig säga
Om fager brud:

Hon dig månde älska,

‘Som jag dig skulle älskat,

Om blidt vårt öde
Hade kunnat vara.

Ej skall er farkost
Helt gå förlorad,

Fastän jag hafver
Låtit lifvet.

Försonte varden j och Gudrun
Förrän du tänker.

Bättre liöfdes
Vår syster Gudrun
Sin förstlings man
Att följa i döden,

Om henne gåfves
Goda råd,

Eller hjerta
Oss likt hon hade.

Bedja vill jag
Dig en bön:

Den månde i verlden
Sista bönen vara:

Bygg så bredt
Ett bål £ fältet,

Att för oss alla,

Som dött med Sigurd,
Fullt rum må vara.
Omgif bålet
Med tält ocli sköldar,
Väl färgad krigsskrud
Och många stridsmän.
Bränn mig vid hjeltens,
Min Sigurds, sida.

Ej skall vår färd
Ömklig synas!

Så jag sluta månde!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmlifh/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free