Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - III. Erik Segersäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sar. Djoren drefvos, onder förförliga härskri, emot
Styr-björns här och förorsakade stort nederlag. Men Styrbjörn
ordnade snart ånyo sina brutna leder. Striden varade till
sena aftonen och fortsattes följande dagen. Det säges, att
både konung Erik och Styrbjörn offrade den andra dagens
afton till gudarne. Men Thor visade sig vredgad emot
Styrbjörn, medan Oden uppenbarade sig för Erik och lofvadfe
honom seger. Då striden begynte tredje dagen, sändfc Svearne
en skur af pilar, som dödade en stor mängd: a t Styrbjörns,
folk. Han märkte då, att han skulle förlora» och stötte sitt
baner fast i marken, så att det icke- skulle falla. Men han
sjelf föll vid baneret,, och omkring honom största delen af
hans kämpar.
Nu red konung Erik upp på en hög» och lofvade en
belöning åt den, som genast kunde qväda en kämpa visa öfver
segern. En isländare» Thorwald Hjalte, framträdde. Stridens
stora skådespel hade så uppeldat hans inbillningskraft, att
han» som hvarken förr eller sedan qvädit någon sång, nu
gjorde det i konungens och härens närvaro. Han blef
belönad med en gyllene armring. Det säges, att konung Eriks
drottning, Sigrid Storråda, då framträdde med deras späda
son, Olof, i sitt sköte. Denne unge prins blef af hela
hären hyllad, och erhöll derföre tillnamnet Skötkonung.
Se-’gerri kallades Fyrisältan, och konungen erhöll tillnamnet Se-
GEBSÄLL.
Konung Erik Segersälls gemål, Sigrid, dotter af den
mäktigaste odalmannen i Sverige, Skoglar Toste, var af ett
så stolt och högdraget pinnelag, att konungen slutligen
försköt henne. Hon lefde då på sina rika gods, såsom en
sjelf-rådande drottning.
I hennes faders htis vistades, då hon ännu var barn, en
landsflyktig Norsk konungason, som hette Harald Granske.
Han återkom sedermera till sitt rike i Norrige, och blef der
förmäld med ett Norskt fruntimmer, Asta Guldbrandsdotter.
En sommar, då Harald for ut på vikingståg» kom han till
Sverige. Sigrid fick höra, att hennes ungdomsvän var i
landet och lät genast bjuda honom på gästabud till sig. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
