- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
104

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - III. Erik Segersäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

försummade ické att komma med stort följe. Undfägnaden
var utsökt.

Konungen ocli drottningen sutto i högsätet, drucko
tillsammans och erinrade sig sina ungdomsdagar, som de
till-bragt tillsammans. Om aftonen infördes konungen, tillika
med sina förnämsta män, i en stuga, der en dyrbar säng
med fina sparrlakan var bäddad. Konungen lade sig till sängs.
Derefter inträdde Sigrid sjelf, åtföljd af några tärnor, till
honom och bjöd honom dricka ännu mera. Slutligen somnade
han af det myckna drickandet, och hon lemnade rummet,
mycket glad och vänlig.

Följande dagen var drottningen lika munter, gaf
konungen dyrbara skänker och sade, bland annat, att hon skattade
sina egendomar lika mycket, som hans rike i Norrige.
Der-öfver blef konung Harald bedröfvad, och reste hem, der han
förblef hela vintern serdeles olustig.

Om sommaren sköt han åter skepp i sjön och seglade
till Sverige. Han skickade bud till Sigrid, att han önskade
läka henne. Hon red ned till stranden. Genast vände Ha*>
raid talet derpå, att han ville gifta sig med henne. Hon
svarade, att det var fåfängt tal, och alt han var så väl gift,
att han vore fullkomligen väl belåten. Harald invände: ”Asta
är visst en god och förträfflig qvinna, men icke af så hög
börd, som jag.” Sigrid ville dock icke höra mer derom,
utan tog afsked och reste hem.

Men Harald kunde icke fördraga att vara utan henne.
Han reste efter till hennes gård.* Samma afton kom dit
äf-vén en konung Wisavalder från Gardarike, för att fria till
drottning Sigrid. Hon lät föra begge konungarna till en
stuga, der de blefvo så väl undfägnade, alt de, tillika med hela
vakten, insomnade.

Då lät Sigrid sitt folk gripa till vapen, stugan
kringrän-des och man satte eld derpå. Både Wisavalder och Harald
blefvo innehrande, tillika med deras folk. Sigrid sade, att
hon ^så ville lära småkonungar att resa ifrån andra länder
och fria lill henne.1’ Hon blef alltsedan kallad Storråda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free