- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
137

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - XIII. Birger Jarl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att frälsa sitt lif, på bekostnad af sin ära, och sade, att han
ville ftimodigt kämpa och dö med dem. Då Birger erfor
hans död, utbrast han: ”Gud liafve lians själ i himmelrik;
men väl var, att vi blefvo skilda åtP

Sedan Birger blifvit enkling, gifte lian sig andra gången
med Danska enkedrottningen Mechtild. Hans dotter, Ricliissa,
blef gift med konungen i Norrige. Sålunda hade hans slägt
blifvit upphöjd.

Birger förbättrade lagarna och har först lagligen bestämt
qvinnans rättigheter i Sverige. Qvinnans fordna rätt i
Sverige var föga större än trålarnas. En dotter hade ingen
arfs-rätt i sin faders hus, ingen rådighet öfver sitt giftermål.
Likväl inhemtade fadren oftast sin dotters tycke, utöfvade
sällan en tyrannisk makt. En yngling, som friade till en
flicka, begaf sig, åtföljd af sina närmaste fränder, till hennes
fader. Der uppgaf han, hvad han utfästade till egendom åt
sin blifvande hustru. Derefter bestämde han, livad han ville
gifva hennes fader. Detta kallades vingtif\ och dermed
ansågs bruden liksom köpt. Fadren uppgaf deremot, hvad han
gaf dottern till brudskatt. Detta kallades hemgäf\ och
utgjorde hennes enda arf. En laglig hustru måste vara vunnen
med gåfva och tal, och kallades Adhalkona. Så snart hon
bröllopsdagen blifvit hemförd till brudgummen, fick hon namn
af husfreja eller husfru, och bar en nyckelknippa, såsom
tecken till sin matmoderliga värdighet. Hon egde att styra
och råda inom hus, men var för öfrigt mannens vilja
underkastad. Hon egde, utan hans tillåtelse, icke att sälja eller
köpa. Hon fick icke, utan hans lof, besöka sina fränder.
Han kunde aga och straffa henne efter godtfinnande. Om
qvinnan begick ett brott, berodde det helt och hållet af
mannen, som var herre öfver hennes lif och död, att förskona
henne. Hon blef icke af andra straffad, utan mannen måste
umgälla, hvad hon förbrutit, ty han hade att ansvara för
hennes gerningar. De gamla sagorna förvara många exempel
af trogen kärlek och ädel uppoffring af qvinnor, men äfven
många af stolthet och hämdlystnad. Fadren hade rätt öfver
sill barns lif och död. Så snart ett barn var födt, lades det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free