Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Det katolska tidehvarfvet
- 1. Christendomens införande i Sverige
- XIX. Helgonen Birgitta och Catharina
- XX. Riksståndens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Retan till Rom. Hennes söner hos Påfven Carls och Johannas
kärlek. Resan till Jerusalem. Birgittas död. Hennes canonisation.
Birgittiner-orden och dess reglor. Nunnornas invigning. Minnen
af klostret å Wadstena. Cathrinas giftermål. Brödrens missnöje.
Hennes resa till Rom. Hemsjukan. Hon undkommer en Romersk
grefves stämplingar. Hennes andra resa till påfven, predikningar
och död. (Vita et Revelationes S.tæ Birgittæ m. fl.)
*
XX. RIKSSTÅNDENS UPPKOMST.
Då christendomen först infördes i Sverige och
smånigom blef rådande ibland folket, framträdde den icke med
hela det förtryckande öfvermod, som sedermera utmärkte dess
tjenare. De voro då sjelfva förtryckta, men höjde till slat sitt
hnfvud och satte sig öfver folkets rättigheter samt trotsade
konnngarnes makt. Eftér de ^första christna lärarnes död
kommo biskopar med större anspråk, högre myndighet och
djerfvare förslager. Det andeliga ståndet bildades Tid sidan
af adeln, icke såsom en mot vigt mot dennas urartande makt
oth inflytande, utan som en medläflare, hvilken bemäktigade sig
först samma och snart högre rättigheter. Det andeliga
fräl-set hade vidsträcktare förmåner än det adeliga. Folket
valde till en början sjelft sina kyrkoherdar; men biskopen skulle
pröfva deras skicklighet och, derest ej folkets val kunde gillas,
tillsätta en annan. Biskopen sjelf valdes också af folket. Lagen
böd, att konungen skulle spörja folket hvem de ville hafva
till biskop. Han skulle vara bondeson. Konungen skulle få
honom staf i hand och ring å fingret, leda honom i kyrkan
och sätta honom å biskopsstol. Derefter fattades för biskopen
endast vigseln. Men då påfvarna, enligt katolska kyrkans
lära, Yille göra sin rätt gällande, att förordna om kyrkoembeten
i Sverige, ändrades detta förhållande. Biskopar skulle nu
utses af domkapitlen, men deras val borde dock underställas
konungens bifall och påfvens bekräftelse. Det andeliga
ståndet ansågs såsom del förnämsta. Ingen egde ”att rida öfver
land till konungs,” såsom det hette i lagen, med så stort
följe som erkebiskopen, och biskoparna medförde större än
riddare och svenner i konungens råd. Alla gods, som skänk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ghmlifh/0167.html
