- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
159

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - XX. Riksståndens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tes eller köptes åi kyrkorna, blefvo skattefria: och så tillväxte
kyrkan allljerat, medan det skattdragande folkets antal
minskades och konungens myndighet alltmera blef begränsad.

Adeln utbildade sig under Fol kun gar nes tid och deras
inbördes strider till alltmera makt och sammanhang. På sina
stora gods, befriade från annan skatt än den angenäma
skyldigheten att Yid konungarnas tåg i fålt eller omkring landet
göra krigsljenst Ull hast, omgåfvo de sig med talrika tjenare,
hvilka tillika utgjorde besättningen, då de väldeligen be fastade
sina gårdar, der de ville veta sig förvarade så, att ieke ens
konungen emot deras vilja skulle ega att intränga dit.
Genom höga värdigheter, bland hvilka riddarevärdigheten var
den förnämsta, drog konungen dem till sig. De indelades 1
trenne klasser: Riddare, en värdighet som Magnus Ladulås
först bland Sveriges regenter utdelade, och hvilken ensam
medförde titeln herre; ”Sv en ar af wapn* eller väpnare, de
adelsmän som voro i tjenst eller innehade embeten; samt
shi-teligen ultmtinnelige frelsismän” Tillika med embetet hade
benämningen jarl upphört, då konung Magnus Ladulås
fördelade jarlaembetets åligganden emellan Marsk och Drots.
Marsken var egentligen den som hade befälet öfver konungens
hof och hoffolk samt öfver krigsmakten. Han var skyldig alt
bistå drotset vid utöfningen af dess embete. Drotset var den
förste och förnämste af alla embetsmän, hade högsta
förvaltningen af konungens och kronans gods och inkomster,
utof-vade den högsta domaremakten, samt föreställde konungens
högsta myndighet. Då konungarna under detta tidehvarf
kommo i beröring med främmande bildade folk, behöfde de
skrif-kunniga embetsmän, och Cancellersembetet uppkom. Till detta
höga embete valdes en biskop, såsom den tjenligaste. Riksens
Råd, som under Magnus Smeks tid fick denna titel, blef allt
mera betydande. Konung Albreclit måste afstå från
rättigheten att tillsätta rådsherrar och låta rådet sjelft utnämna och
tiHkalla sina nya ledamöter. Lagarna föreskrifva, att
konungen skall styra riket med Råds råde.

Köpstadsmännen började äfven att numera bilda ett
be-stamdt och serskil dt stånd. De hade sina egna lagar, hvaraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free