Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 3. De tre stora Carlarne - II. Carl Gustafs samtida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fälet i Westergötland. Han slog en nära dubbelt så stark
Norsk armé vid Bohus. Men hans ålder var så framskriden,
att han väl behöfde den hvila, som freden skänkte honom.
Han drog sig tillbaka till sina gods och dog 1685.
Arvid IVittenberg, född i Finland i början af
sextonde århundradet, utmärkte sig redan under tretioåriga kriget,
der han tidigt hunnit de högre graderna i sitt stånd, så
att han med Stålhandske anförde högra flygeln i Torstensons
slag vid Leipzig, samt vid Jankowitz. Hans mest lysande
bragd var försvaret af Warschau, då konung Carl Gustaf, vid
sitt aftåg till Danmark, qvarlemnade honom derstädes. Efter
den tappraste strid, under fem veckors belägring, med till slut
900 man mot 100,000 belägrande, hvarvid han tillika måste
hålla lydnad och ordning i den fiendtliga staden, måste han
ändtligen gifva sig fången. De föga ridderliga fienderna
behandlade honom så illa, att han snart afled (1657) i
fångenskapen.
Bengt Sky t te (född 1614) blef efter många resor och
beskickningar, som förvärfvat honom anseende såsom skicklig
statsman, lahdtmarskalk på en riksdag, och 1648 riksråd,
Messenierra angåfvo honom för missfirmeliga yttranden om
drottning xlhristina, och en rättegång anställdes; men han
försvarade sig så väl, att han blef frikänd, ehuru han
afske-dades ur rådet. Carl Gustaf återgaf honom hans embete;
men efter denne konungs död blef han 1664 åter afsatt,
emedan han ansågs vara medvetande af några hertig Adotl
Johans stämplingar. Han dog 1683 och har efterlemnat
flera skrifter, som bevittna hans lärdom. Men hans lättsinniga
lefnadssätt, hans ränkfullhet och det förtryck,* han utöfvade
mot underhafvande, gjorde hans minne förhatligt.
Corfitz Ulfeld (född 1604). Genom lysande egenskaper
hade denne, härstammande från en af Danmarks yppersta
familjer, derstädes uppstigit till den höga värdigheten af
riks-hofmästare och dessutom blifvit förmäld med prinsessan
Eleonora, konung Christian lV:s dotter med en sidogemål. Då
han med konung Fredrik råkade i osämja, lemnade han, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
