- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
82

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena Wrede. Ett romantiskt utkast från Gustaf II Adolphs tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men han fattade hastigt hennes hand och höll
henne qvar: “Min Gud!“ utropade han; “hvad menar

ni, min–— min mor?“

“Drottningen kommer!“ inföll hon rysande, och
lemnade den bestörte på ögonblicket.

Uppvaktad af ett par äldre fruar, framträdde
drottningen mi dt i salen, och på hennes vink
afstan-nade dansen: allas ögon riktades med spänd förvåuing
på henne.

“Dansen skall strax få börja igen!“ sade hennes
majestät med bitter uppsyn. “Ni skall gerna få dansa
och roa er mera, mina vänner; men jag måste säga
er, att här skall ske en dom och bestraffning först.
Sedan må ni dansa igen, barn. Hör på, marskalk!
Kalla fram de der lättsinniga sabbatsförbrytarne, som
jag igenkände i morgse. Har jag icke låtit eder leka
tillräckligt, efter sjelfva söndagsmorgonen skall
användas till spel och förlustelser? Är det att helga
hvilodagen, barn? Jag befaller att de skola geuast
förvisas från mitt hof; det är min vilja. Marskalk,
led ut dem på ögonblicket!“

En ståtlig liofherre, marskalken Hofman Bese,
framträdde, upplyfte sin stnf, och yttrade med hög
stämma: ‘‘Hennes nådes vilja och befallning är, att
de tvänne hans majestäts, vår uuge konungs
tjenste-män, fänriken Gabriel De la Chapelle och
kammar-svennen Henrik Henrikson, som hittills haft tillträde
till hennes majestäts hof, genast lemua detsamma, ty
de äro, för otillbörligt väsende på sabbaten, förviste
från hennes majestäts åsyn.“

Marskalken stötte stafven i golfvet, så att det
skallade i salen.

Alla betraktade de tvänne förbrytarne med häpen
förundran, och i de flesta ansigten målade sig
deltagande och sorg.

De la Chapelle tycktes helt och hållet förkrossad.
Med uttryck af den djupaste blygsel och förtviflan
slog han händerna för ansigte t och vacklade emot
dörren. Pagen fäste på den bittert leende drottningen
en skarp blick, fattade med stolt hållning sin vän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free