Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borghöfdingen i Sandomir. Ett drag från konung Carl X Gustafs fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blick säker för ett anfall. Jag vet, att alla dessa
underrättelser borde hållas hemliga för er; men ni
har icke gjort yårt folk det minsta förnär, utan
tvärtom varit ädelmodig emot de förtryckta. Derföre har
min herres dotter befallt, att jag skulle meddela er
hvad jag nu sagt."
Kommendantens blickar hvilade skarpt på den på
en gång ödmjuke men bestämde och beslutsamme
mannens drag. "Det är ett märkvärdigt drag af
tacksamhet jag får erfara," sade han, "för en tjenst, som väl
hvaije hederlig karl aldrig tvekar att bevisa ett
fruntimmer. Men kan du, förklara mig, hvarför polacken
så skändligt misshandlat din herres dotter, som du
kallar henne?"
"Judyta kom ifrån en sjuk, som hon besökt, och
åtföljdes af sin tjenarinna," sade Ruben. "Den unge
fursten, som hatar hennes far, i anledning af saker,
som de hafva sins emellan, kom ridande på gatan och
träffade henne, just som hon ämnade ingå i porten,
hvilken tjenarinnan gick förut och öppnade. Judyta
har förmodligen gifvit den hetsige fursten något bittert
svar, ty han sprang, utom sig af vrede, ur sadeln och
öfverföll och misshandlad^ henne. Tjenarinnan, som
stod i porten, ropade på hjelp; och så snart ni, ädle
herre, befriat Judyta, så att hon kunde springa in,
slog den häpna tjenarinnan igen poeten efter henne/c
"Välan!" sade kommendanten; "framför min
hels-ning till din herres dotter! For den ringa tjenst jag
visat henne, förtjenar jag ingen belöning. Jag vill
återställa till henne, hvad hon i dag skickat mig;
men jag vill sjelf lemna det i hennes egna hänÅer.
Det kan vara af vigt för både henne och hennes folk
och hela staden, att jag får tala ^ed henne, ty din
herres dotter måste vara ett förståndigt fruntimmer.
Må hon sjelf bestämma när och hvar jag kan träffa
henne. I morgon bittida väntar jag dig med svar.
Påminn henne emellertid, att en borghöfding
hvar-ken kan aflägsna sig långt, eller länge, från sitt
anförtrodda slott."
Ruben bugade sig och gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
