Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borghöfdingen i Sandomir. Ett drag från konung Carl X Gustafs fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omöjligt att straffa polackens försåt. De återvände
derföre båda till borgen, och Cronlood smålog åt sin fiende,
ty denne hade genom det misslyckade försåtet endast
vunnit så mycket, att Cronlood hädanefter blef ytterst
försigtig, då han ville göra något besök i staden. Han
fann också, att ett nytt öfverrumplingsförsök måste
förehafvas emot fästningen, emedan fursten, som
förmodligen var dess anförare, ankommit till staden.
Också dröjde det icke längre än till följande
natten innan ett nytt häftigt anfall skedde. Det blef
likväl med samma framgång, som förut, tillbakaslaget
af den tappre borghöfdingen.
Polackarne hade intet belägringsartilleri på
stäl-let; de försökte derföre endast nattliga stormar, för
att dermed oroa och trötta, om icke öfverraska
besättningen. Om dagarne drogo sig de polska trupperna
tillbaka till den i grannskapet liggande landsbygden,
der de icke voro »synliga från slottet. Svenskarne på
Sandomirs borg kunde derföre hvarje dag besöka sina
vänner i staden, sedan de hvarje natt tillbakaslagit
ett fiendtligt anfall.
Konung Carl Gustaf hade under tiden intagit
Lublin och tågat till Zamoisc. Denna stad lyckades
han icke att vinna. Han besköt den fåfängt, och
förmådde icke heller genom bombkastning tända den.
Hans tappra här var uttröttad, men konungen ville
med all makt upphinna Johan Kasimir, som drog sig
söderut, under det Czarnecki med sina ryttarskaror
oupphörligen på alla sidor kringsvärmade svenskarne.
Carl Gustaf lemnade Zamoizc och ilade mot Jaroslaw.
Han inryckte i denna stad med sina utmattade krigare.
Jaroslaw hade icke förut blifvit vidrördt af det
härjande kriget. Svenskarne hoppades derföre att här
få hvila sig. Men innan hela hären hunnit intåga i
staden, infann sig Czarnecki, öfverföll trossen och tog
den. Bland bytet befann sig konungens eget
bord-silfver. Ett hastigt töväder inföll i detsamma, och
isen bröt upp i elfvarna. Konungen blef sålunda
afskuren från alla sina öfriga generaler och trupper.
Underrättelser ankommo, att äfven det norra Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
