Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borghöfdingen i Sandomir. Ett drag från konung Carl X Gustafs fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
störtade sig Cronlood ut genom fönstret. Det var
beläget öfver den djupa floden, så att han
nedstörtade ibland böljorna.
Czarnecki ilade till fönstret, skummande af
raseri, och blickade ned efter den blixtsnabbt
försvinnande. Äfven superintendenten skyndade fram
för att se efter honom.
Men det förfarliga ögonblicket var inne. Med
en gräslig knall lyfte sig på en gång slottet från sina
grundvalar, stenmassor, kreverande granater och
stympade lik flögo vidt omkring, och det] var som om
jorden bäfvat och den bestörta floden stannat i sitt
lopp för en sekund.
Det var i en hast slut på polackames segerjubel,
men den förbittrade svenska hären, som uppställt sig
för att åse den fasansfulla katastrofen, uppgaf ett
doft, djupt sorlande härskri.
Liksom genom ett underverk blef Cronlood räddad
ibland böljorna. Omkring honom rasade stenar, bjelkar
och krossade menniskor, och han var nära att förlora
sansningen vid den förfärliga lufttryckning, som egde
rum öfver vattnet. Men han var en öfvad och stark
simmare. En minut efter den förödande sprängningen
hade alla uppkastade stenar och kroppar nedfallit, och
han lyftade sitt hufvud öfver vattnet. Det låg då
en nästan ogenomtränglig dimma af krutrök, liksom
nedpressad på vattenytan, och blod utträngde genom
hans mun och öron. Han kände sig nära att ånyo
dragas ned i vattnet af en besynnerlig rörelse i floden,
men med ett nästan omedvetet simmaregrepp kastade
han sig upp på vattenytan. Han tyckte sig liksom
sönberbråkad i hela kroppen; men tanken på konungen
och på hela arméen, som stod på andra stranden,
upp-lifvade honom. Han beslöt att använda sina yttersta
krafter för att simma öfver. Han kunde slutligen
urskilja en del af den klippa, hvarpå slottet legat, och då
visste han också hvar den motsatta stranden var belägen.
När han uppnådde den och klättrat uppför
densamma, blef han upptäckt af tvänne ryttare. De
ilade fram för att se till hvem han var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
