- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
172

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de tillbragt natten. Jag skall snart anordna min
båt och föra er till ett bättre herberge, till en
början i Husum. Jag vill der afyakta min konungs
ytterligare befallningar." Grefven tog vördnadsfullt
af sig hatten.

De båda grefvinnorna sågo på hvarandra utan
att säga något.

Grefvens blickar föllo nu på stallmästaren och
de fyra tjename. “Min herre!“ tilltalade grefven Men
förre. “Jag tycker mig igenkänna er! Tillåt mig att
få fråga er om ert namn och er befattning!“

“Mitt namn är Yiglio de Cassette och jag är
hofetallmästare hos grefvinnan, furstinnan Eleonora,“
svarade den unge herm med ett uttryck icke blott
af frimodighet, utan till och med trots.

“Jag har sett er förr i förrädarens hus i
Köpenhamn,“ återtog grefven.

En mörk rodnad drog öfver Cassettes drag.
“Det är föga ridderliga uttryck ni använder i
gref-vinnans närvaro, grefve Beventlou!“ sade han. “Och
ni förlitar er kanhända något mycket på er vanliga
myndighet. Möjligtvis låta grefvinnorna icke befalla
sig af er blotta ton, herr grefve. Jag och dessa
tappre, bepröfvade män, som emottagit det uppdraget
att följa de ädla damerna och skydda dem, ämna icke
så helt och hållet blindt öfverlemna dem i edra händor,
helst ni tillåtit er att falla hotelser, som i sjelfva
verket under nu varande förhållanden se ut såsom
temligen tomt skryt. “

Grefven bleknade af harm och lade handen på
sitt väijfäste, men släppte det genast då han såg sig
om och betänkte, att han här var ensam bland fem
kraftfulla motståndare. Hans båtbesättning, som
utgjorde fyra personer, låg på andra stranden af den
lilla ön, så att den icke kunde komma honom till
bistånd.

“Min herre!“ sade han med dämpad röst. “M
tar er en djerf ton. Men jag ber er besinna, att jag
är en kunglig embetsman, och att ni befinner er på
dansk jord.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free