Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ah, den ädla grefvinnan Eleonora är således här!
Hvad jag längtar att få tala ett ord med henne!“
Nu framträdde äfven hon till generalen.
Efter de första helsningarna, berättade hon genast
hela äfventyret vid Siideroog, och huru hon sjelf
undkommit med kapten Welch.
“Det var således grefve Beventlou, den mannen,
som jag hade fången hos mig, som tagit henne!“
utbrast grefven. Och nu berättade han att han fått
bref från sin hustru ur Itsehoe frökenstift. Han
omtalade grefve Beventlous underrättelse om förhållandet
mellan grefvinnan och fröken Anna, och yttrade sin
förhoppning att båda damerna blifvit bortförda från
klostret undan branden derstädes. Derjemte
förklarade han , att han ville göra allt för att rädda dem
båda, då han nu förmodade att de befunno sig hos
riksmarsken Bille.
Men modershjertats sorg var icke dermed tröstad.
Grefvinnan utbrast i tårar öfver sin dotters olycka,
men visade dock i sjelfva sin smärta så mycken
själs-höghet, att grefven icke annat kunde än finna sig
rörd deraf.
Generalen frågade henne och hennes gemål, om
de ville dröja qvar i staden; men då riksrådet Ulfeld
yttrade sin åstundan att så snart som möjligt få träffa
konungen, befall te generalen en af sina adjutanter
att skaffa en vagn och beordra tio dragoner till
betäckning åt riksrådet och hans gemål på vägen.
Derefter togo de nyss ankomna afsked. “Farväl,
herr general!“ sade grefvinnan Eleonora. “Jag skall
aldrig glömma den välvilja er gemål visat oss, och nu
i synnerhet mitt stackars barn.“
“Jag är också i sjelfva olyckan särdeles belåten
dermed att fröken Anna befinner sig hos min hu3tru.“
Sedan de sålunda tagit afsked, begaf sig
generalen ut att vidare öfverse sina truppers ställning,
medan Ulfeld med sin gemål och sin svit begaf sig
till det hotell, der vagnen skulle ställas i ordning åt
honom.
Biksrådet Corfitz Ulfeld har i häfderna efterlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
