Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att genom fönsterna, om det skulle behöfvas,
försvara slottet i det längsta, i fall det öfverfalles. Men
hufvud ändamålet för löjtnantens kommendering är att
kunna undsätta de svenska fördelningar, kurirer eller
andra, som kunna behöfva assistens. Löjtnanten sätter
sig derföre på något tjenligt sätt i förbindelse med
byn Hohenaspe och dess invånare. Rapport afsändes
hvarje dag till närmaste fördelning, som blir vid
Ho-henvestadt. Eör öfrigt öfverlemnas åt löjtnantens eget
omdöme att efter omständigheterna handla så, som
det anses lända till svenska arméens säkerhet och
vapnens ära.“
Denna militäriska instruktion meddelades med
allvarlig uppsyn och sträng ton. Så snart den var
framställd, antog Dahlbergs ansigte åter sitt vänliga och
glada uttryck, och han tryckte vid afskedet vänligt
löltnant Silfverbjelkes hand.
Så snart löjtnanten tagit afsked af sin
befälhaf-vare, återvände han till riksrådet och dess fru. Han
fann att den förre genast tagit en mera förnäm ton,
så snart den svenska hufvudstyrkan dragit sig undan,
hvaremot riksrådinnan, med tårar i ögonen, drog sig
tillbaka. Den unge krigaren, som kände medlidande
för den sörjande skönheten, vågade likväl för
närvarande icke annat, än följa den befallning han erhållit,
att vara höflig och uppmärksam.
“Tillätes det mig/4 frågade han, “att anhålla om
anvisning till mitt manskaps qvarter. Herr riksrådet
behagade derefter tillåta mig att fördela vakterna, så
att jag äfven får föreställa mig nyttig för riksrådets
egen trygghet. “
“Jag anser mig tryggast bland mina egna
under-hafvande, då min konungs regering icke inskränkes.“
“Naturligtvis i andra tider och under andra
förhållan den,“ anmärkte löjtnanten något ironiskt. “Men
då min befälhafvare utsett detta slott att intaga
garnison, och denna garnison skall utgöras af mitt
manskap, hoppas jag att herr riksrådet icke skall finna
oss alltför ovärdiga att försvara det,“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
