Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru med missnöjet inom sig, följde den
förnäme Hans Lindenow den svenske löjtnanten till de
stall och lägenheter, som upplätos åt hästar och manskap,
äfvensom till det rum, som skulle bebos af honom sjelf.
Så snart Silfverbjelke fördelat sitt manskap och
fullgjordt hvad han till en böljan ansåg sig skyldig
såsom militär, begaf han sig till riksrådets rum, der
han ville njuta af sällskapslifvet.
Riksrådinnan visado sig ånyo, men i hela honnes
eljest så älskvärda och behagfulla väsende röjde sig
en fortfarande spänning och oro, som icke bordt
undfalla en mera öfvad och uppmärksam menniskokännare,
än den unge krigaren.
Då löjtnanten, efter en utsökt aftonmåltid,
hvar-vid ett tillräckligt förråd vin icke saknades, begaf dg
till sitt sofrum, infann sig korpralen hos honom för att
tillkännagifva, att allt stod väl till med manskapet,
emedan han tillsett, att den alltför rundliga förtäringen
icke fick så emott&gas, att manskapet blef odugligt
till tjenst.
“Herr löjtnant!“ sade han slutligen, “vi ha fått
ett förbannadt hål till garnisonsort. Här äro många
ingångar och anläggningar, som vi icke känna, ehuru
jag tillsagt karlarne att hålla ögonen öppna och genast
rapportera om något misstänkt syns till.“
“Godt, korpral!“ svarade löjtnanten. “Yi skola
taga hela det lilla slottet i närmare betraktande i
morgon bittida. Yi må ju emellertid godt här och få
hvila efter våra oändliga marscher.“
“Bara allt slutas väl här på detta ställe!“
“Jag tror att min korpral börjar blifva rädd. Det
hade jag icke väntat!“
“Rädd? Det har jag lagt bort i Polen, herr
löjtnant. Men jag önskar vi vore väl härifrån. Godnatt!
När befaller löjtnanten att blifva väckt?“
“När det blir någon fara å färde!“
Korpralen gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
