Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyfikenhet hos de få af stadens invånare, som voro
tillstädes vid strandbryggan.
Sell föreslog grefvinnan och fröken att stanna qvar
i båten, medan hon skaffade vatten och andra
lifs-medel, hvilka man ansåg nödvändiga. Grefvinnan bad
henne endast skynda, och hon sprang i land för att
nppsöka sin slägtinge.
Emellertid hade den mystiska underrättelsen om
de trenne qvinnornas ankomst hunnit från hamnen
upp till den lilla staden. En flock af nyfikna samlade
sig for att betrakta de tvänne damerna, hvilka
be-funno sig i dödlig ångest.
Bland åskådarne infann sig plötsligt stadens
syn-dicus. Han ansåg sig uppmanad af sin embetspligt
att efterfråga hvilka de främmande voro. Åtföljd af
en stadstjenare, steg han utför trappan, och, då han
kom nära, betraktade med förvåning grefvinnans höga^
skönhet och frökens ungdomliga behag. Ovilkorligen
tog han af sig hatten och helsade höfligt. ‘‘Jag tar
mig den friheten att vördsammast fråga,“ $ade han,
“och utbedja mig ett gunstbenäget svar på den
vördsamma frågan: hvilka de damer äro, som skänka vår
stad äran af sitt besök? Jag, såsom stadens syndicus
torde få i första rummet framställa min person, såsom
representant för magistraten.“
Grefvinnan såg förvånad på honom. Ehuru gerna
hennes af naturen glada lynne hade velat gifvit sig
luft i ett muntert svar, tilläto omständigheterna icke
ett sådant. Grefvinnan tvekade endast huruvida hon
skulle våga säga sanningen. Hon trodde sig finna
den ,bästa utvägen, då hon helt enkelt uppgaf att hon
var “en grefvinna med sin dotter. “
“Men namnet, fru grefvinna, namnet?“ inföll
syndicus, som sänkte sin hatt långt djupare, än han
brukade för någon af staden innevånare.
Grefvinnan kallade sig Sparre, emedan hon
fruktade att det De la Gardieska namnet skulle ådraga
henne alltför mycken uppmärksamhet, så nära sjelfva
krigsskådeplatsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
