Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådant försprång, att den icke mera kunde upphinnas.
Förgäfves fördubblade grefven antalet af de dukater
han lofvat sin roddare. Bonden ansträngde alla sina
krafter, men hans klumpiga farkost tycktes hafva
beslutat, att med träaktig oböjlighet motsätta sig hvarje
försök att uppnå en större hastighet än den vanliga.
Han hade emellertid esomoftast, under flodens
krök-ningar, de bortilande i sigte. Då han hunnit Störort,
och äfven för honom utsigten vidgades, såg han långt
hän på vågorna norrut den bortilande farkosten.
Då han fann att det nu, mera än förut, var
omöjligt att med Bardenflethsbåten upphinna dem, lät
han sätta sig i land vid Störort. Medan han der
ville bestyra om en annan större och välseglande af
öfvadt sjöfolk bemannad båt, hunno de flyende helt
och hållet ur sigte.
Ehuru frälsta ur den vilda branden, befunno sig
de trenne fruntimren ute på hafvet i en icke ringare
lifsfara. Men Sell uppmuntrade dem. Hon försäkrade
att de med några få timmars ansträngd rodd kunde
uppnå Siideroog, och var öfvertygad, att hon ganska
väl skulle finna vägen dit.
Inom den lilla båtens relingar befann sig dock
snart en farlig gäst, det var nöden. Augusti-solens
strålar voro brännande, och isynnerhet grefvinnan
be-gynte plågas af en stark törst. Ehuru omgifna af
vatten, kunde de icke med detsamma stilla plågan,
som blef alltmer olidlig. Den som led minst var Sell,
emedan hon som Halligerqvinna bland sina otaliga
försakelser var van att räkna äfven den af drickbart
vatten.
Slutligen fattade hon dock sitt beslut, emedan
hon ansåg de båda damernas lidande alltför stori;
hon beslöt nämiigen lägga till Brunsbiittel, i hvars
hamn hon erinrade sig att hennes far till och med
egde en anförvandt. Till följd af detta beslut närmade
hon båten alltmera till stranden, den hon lyckades
utan svårighet uppnå.
Ehuru obemärkt de tre damerna skulle önskat
sin ankomst, kunde det icke undvikas, att den väckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
