- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
314

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksrådet bugade sig och gick att samla sitt folk
i en öfre sal.

“Hör på, korpral!“ sade löjtnanten; “skicka upp
cn man i östra slottstornet och låt honom derifrån
sätta ut en stång med. ott tygstycke, helst blått, som
kan tjcna till någon slags signal, i fall en svensk
trupp skulle komma hitåt. Nog skola vi kunna
försvara oss mot dessa bönder, så länge vi ega proviant.
Den som bara kunde få en rapport till generalen!“
“Ja, om någon af våra ryttare kände konsten
att flyga, så vore det lätt.“

“Yi måste gifva oss till tåls. De dumma
bönderna tröttna nog att ligga här utanföre.“

“Bönder pläga likväl just vara envisa och
outtröttliga, när det gäller att — ligga.“

“Så skola vi hjelpa till att väcka dem emellanåt.“
“De sc ut, att vilja hålla sig vakna nog,“ invände
korpralen, då en kula hven in genom fönstret och
slog i väggen of vanför de samtalandes hufvuden.

Båda skyndade att se ut. Bönderna omgåfvo
slottet från alla tillgängliga sidor och böljade nu, från
ett afstånd utom ryttarnes pistoler, en eld emot
slotts-fönstren.

“Hvad säger löjtnanten om riksrådets
rustkam-mare?“ inföll korpralen. “Der finnas icke många, men
några grofva bössor.“

“Tag ned dem helt simpelt! Hela rustkammaren
taga vi i beslag.c<

Så gjorde de instängde sina anordningar. Det
var ett hårdnackadt försvar, som tillämnades. Men
snart visade sig hos de belägrande en beräkning och
militärisk hållning, som både förvånade och oroade
svenskarne. Det var en herre till häst, åtföljd af ett
antal ryttare, som infann sig hos bönderna och af dem
helsades med glada jubelrop, då han tog emot befälet
öfver dem.

“Vi måste ha reda på den der herrn, hvem han
kan vara,“ sade löjtnauten. “Vi skicka ut vår
trumpetare, tror jag.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free