- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
351

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Löjtnant Silfverbjelkes berättelser om grefvinnan
Eleonoras och hennes dotters fångenskap och befrielse
väckte naturligtvis den gamlas lifligaste deltagande.

Men just som löjtnanten begynte känna sig
hemmastadd hos den vördnadsvärda gamla, afbröts
samtalet af korpralen, som inträdde och gjorde sitt
ställningssteg vid dörren.

Fru Kirstine Munk, så hette och kallades
egentligen denna Christian den fjerdes enka, ryste till af
förskräckelse vid den bistre krigarens åsyn.

“Korpral!“ inföll löjtnanten; “skicka in en af
huset3 pigor för att säga mig till, då jag befinner mig
hos frun. Det är ovärdigt att skrämma ett gammalt
fruntimmer.“

“Herr löjtnant! Posten norr om gården
rapporterar, att det ser besynnerligt ut på sjön.“

“På hvad sätt då, korpral? Jag skall väl
komma ut.“

“Ja, herr löjtnant. De infrusna fartygen
före-hafva något. “

“Ja så! Ha de våra inryckt i Nyborg?“

“Jag skulle tro det! Just som solen gick ned,
sågo vi en afdelning pikenerare rycka fram på vägen
till staden. Ett par regementen rytteri följde dem.*1
“Det var general De la Gardie!“

“Ja, jag skulle tro det.a

“Jag skall skicka två man på vägen till Nyborg,
med befallning att rapportera till närmaste patrull,
som kan träffas, att det är lugnt och säkert här på
kusten. Låt dem sadla upp!“

“Men fartygen, herr löjtnant?**

“Jag kommer genast för att sjelf taga dem i
ögonsigte.**

Löjtnanten nickade åt korpralen, som gjorde ett
ställningssteg igen och lemnade rummet.

•*Min vördade fru grefvinna!“ yttrade löjtnanten.
“Jag hoppas, att ers nåd icke skall få skäl att beklaga
sig öfver oss, ehuru vi kanhända på ett par dagar
taga i anspråk gästfriheten på Ellensborg.**

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free