Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyda ooh underkasta sig, för att ens ett ord, eller en
tanke på något motstånd mot de nye eröfrarne kunde
komma i fråga. Med ett slags likgiltighet för hvem
som befallde dem, hade de infunnit sig med hästar
och åkdon för att fullgöra de körslor som erfordrades.
Än anlände en kurir, med en stor silfverbricka
på bröstet och väldiga pistoler i bältet, och reqvirerade
nya häatar. Än kom en fora, innehållande saker
tillhörande någon diplomat eller högre officer.
Den fundersamma flocken af bönder riktade just
sina blickar mot vägen från Nyborg, då derifrån ett
åkdon, bespändt med fyra hästar, nalkades. Det var
en stor förgylld släda, som både genom sin storlek och
de praktfulla kungliga kronorna, hvarmed den var
utsirad, röjde att den var dansk, och att den tillhört
det kungliga huset.
Sockenfogden, som var böndernas anförare, och på
en gång var den klokaste och mest bereste ibland dem,
förklarade för bönderna, att det nu måste vara någon
särdeles förnäm herre som anlände.
Då slädan stannade just framför kyrkan, sprungo
tvänne livrébeklädda betjenter, som innehaft baksätet,
ned för att hjelpa sin åkande herre att stiga ur.
Herrn var en lång mager gestalt, med ett blåblekt,
bistert ansigte och med en förnäm stelhet, som
förnämligast röjde sig deruti, att han sjelf knappast kunde
företaga sig det ringaste, utan att af sin betjening
uppassas och ledas. De båda betjenterna lyftade hans
pelsbeklädda gestalt ur slädan och han vände långsamt
hufvudet, for att med en kall blick öfverse
bond-flocken.
Då hans ögon stannade på Qverndrups kyrka
pekade han på densamma och gjorde en frågande åtbörd.
En af betjenterna sade: “Qverndrup, ers höga nåd.“
Främlingens blick tycktes då nogare betrakta
byggnaden, hvarefter han ånyo lyfte handen, pekade på
kyrkporten och nickade.
Genast ledde honom den ene betjenten till kyrkan,
medan den andre skyndsamt från klockaren anskaffade
kyrknycklarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
