- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
412

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjorde sina jemförelser, under det hennes fina förstånd,
med kraften af en uppöfvad sjelfbeherrskning, ledde
hennes beslut att inom politikens område, i det djerfva
spelet af beräkningar och ränker, som hålla själen i
spänning, söka en ersättning för hjertats idylliska
njutningar, för sådana fröjder, för hvilka de i
statskonsten invigda blygas och hysa ett stort förakt. Den
unga Hortensia kände väl ett och annat stygn i hjertat,
då hon ransakade sina känslor, men hon skulle hafva
ansett det för en oförlåtlig svaghet, om hon låtit sig
sjelf hemfalla under den fördömelse, som, bland de
högt uppsatte, drabbar en qvinna, om hon låter sin
känsla bryta ut och öfverkorsa statskonstens
tusen-fallt invecklade uträkningar. Hon hade nog styrka,
att icke blott afväga, utan beräkna sina ord.

<cJag tackar ers durchlaucht ännu en gång,“ sade
grefven. “Då jag nu, efter genomgångna hårda
pröf-ningar och lidanden, återsett mitt fädernesland och
inträder i en boning, der jag i min ungdom varit
mycket hemmastadd, kan det icke annat än förefalla
mig kärt, att, snart sagdt, det första qvinliga väsende
jag möter bär en uppsyn, så full af godhet och
deltagande, som ers durchlaucht/4

“Jag har hört att ni lidit mycket, grefve
Waldemar. Ni har förlorat en älskad brud —“

“Ni har hört det, min furstinna. Det var en
hård pröfning att i åratal sitta fangslad bland barbarer,
fjerran från fädernesland och vänner och veta, att en
oskyldig qvinna drabbades af samma hårda öde!“

“Och det var ingen möjlighet att undkomma ?“
invände markgrefvinnan.

“Jo, jag gjorde en gång ett försök. Jag till och
med försökte att med våld tränga mig ut genom vakten
vid en af stadsportarna, men jag och mina be tj en ter
blefvo gripna. Man påstod att jag, emedan jag vid
första audiensen hade kysst czarens — det var Michael
Feodorovitsch, som då regerade — spira, jag skulle
vara ovilkorligen rysk undersåte. Jag fick till följd
deraf befallning att låta omdöpa mig efter den ryska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free