Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlitar mig på ers excellens och skall tacksamt
begagna mig af tillfallet af svenskarnes närvaro. Jag
utber mig, att äfven ers excellens ville hedra den
afiidnas begrafning med sin höga närvaro. Kanske
skulle vi kunna fira den redan i afton.“
“Som det faller er lägligt, herr grefve !“
“Yi vänta hit ett par damer, markgrefvinnan af
Baden-Durlach och min dotter. Jag hoppas de snart
skola komma, ty de voro redan färdiga att också resa
från Waldemars slott, då jag skyndade der förbi.“
“De skola vara oss välkomna till högqvarteret, så
länge det är här. Jag har den äran att känna begge
damerna förut.“
Med den honom egna skyndsamheten, gjorde
grefve Corfitz genast sina anstalter. Utan att hinna
göra någon invändning måste Laurids foga sig efter
hans vilja, och Ebbe delade redan på förhand hans
åsigt.
Grefve Corfitz begaf sig till biskopen och
tilltalade honom: “Jag beklagar att ers högvördighet i
går fäste så ringa afseende på min anhållan. I dag,
då det gäller att visa en heder åt en afliden
konunga-enkas stoft, hoppas jag finna ers högvördighet mera
medgörlig. Täcktes ers högvördighet i afton hålla
en likpredikan öfver min svärmoder, grefvinnan af
Schlesvig-Holstein ?“
“Öfver fru Kirstine Munk är jag färdig att hålla
ett liktal,“ svarade biskop Easmussen med en mörk
och hotande uppsyn; “men jag känner ingen grefvinna
af Schlesvig-Holstein/*
Grefve Corfitz bleknade af vrede, men qväfde
hvarje ord och lemnade den obeveklige prelaten.
Biskopen drog sina läppar till ett hånande löje,
då han sålunda med ett sårande afslag fick tillfälle
att afskeda den hatade riksförrädaren. Han begaf sig,
för att meddela detta, till de båda riksråden.
Han träffade både dem och herr Laurids i
bi-bliotheksrummet. Med dem befann sig äfven öfverste
Bosenkrands, som blifvit inbjuden såsom en ingalunda
misstänkt gäst till slottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
