Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 1. Om borgmästaren och hans son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLICKORNA I ASKERSUNn.
529
renen till stättan, der hnn, ehuru svårt det kunde
tyckas, dock både lyckligt och fort transporterade
sin vigtiga lekamen öfver densamma. Lisa, som
skyndsamt hopsamlade hans diverse tillbehör, trippade med
sin börda i hans spår.
Då de kommo på landsvägen, täcktes den vördige
herrn utlåta sig: “låt nu se, Lisa, att du rör på benen
och icke blir för långt efter, ty jag vill skynda, så att
jag måtte få se min son först och sedan icke behöfva
låta grefvinnan vänta på mig.“ Med dessa ord begynte
han att sätta sina fötter i så hastig rörelse, som den
tunga öfre delen af hans gestalt och hans stela knän
ville tillåta.
Lisa betraktade några ögonblick med den djupaste
förundran sin herres mödosamma rörelser, till dess
hon märkte att hans ifver och ansträngning dock föga
motsvarades af väntad framgång. Hon gaf sin
förundran luft genom ett hjertligt skratt, men derefter,
fattad af en plötslig om tan ka för hans dyrbara helsa,
utbrast: "herr Nisse! Jag skall springa förut, om han
vill, och täga till, att Anders spänner före och gör
allt i ordning."
"Ja — ha — så!" pustade borgmästaren, “kan
du springa fortare, du, än jag nu gör? — Nå, så
spring då?"
“Men förtag sig inte bara, herr Nisse!" svarade
hon. “Haf inte så brådtom; han hinner ändå fram i
god tid nog! Men nu skyndar jag förut!" Med dessa
ord var bon redan förbi honom, och så snart hon
vunnit ett litet försprång, saktade han sin fart och
förvandlade den till en rask gång.
Snart anlände han till staden — någon stadsport
egde den icke — men då han såg stuguknutar på
båda sidor om vägen, kunde han deraf finna, att han
befann sig inom sitt egentligen egna territorio. Här
begyntes dock en annan plåga för honom. Det hade
i den lilla staden ingalnnda för blifvit obemärkt, att
främmande kommit till borgmästaren, och att Lisa
skyndat ut åt gärdet för att hemta honom. Derföre
stacko de hedervärda grannarna utefter hela gatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
