- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
531

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 1. Om borgmästaren och hans son - 2. Om den främmande herrn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med långa skört och smala guldsnören på ficklocken
och i sömmarna, en broderad hvit halsduk, hvars
ändar voro instuckna under västen, för att så mycket
mer låta den gyllene färgen lysa fram, en snäf rock
af ljusgrått, fint kläde, samt en yfvig, väl pudrad
peruk, ur hvars vidlyftiga bucklor ett ungt, ganska
nätt och angenämt ansigte fram tittade, fulländade den
sirliga figuren.

Herr borgmästaren stod såsom slagen af åskan.
Han hade väntat sig att få se sin son i samma blå
rock, som han för fyra år sedan skickat honom till
helgdagsklädning, han hade väntat sig ett par stöflar
i stället för de glansbeprydda skorna, och en simpel
hårpiska i stället för den vidtomfattande peruken.
Ett långt utdraget ljud af bestörtning undföll hans
läppar.

Men den unge herrn skyndade att med uttryck
af innerlig vördnad och ömhet fatta sin fars hand.
Då han tryckte den, rann faderskärlekens känsla
hastigt upp i herr Nisses bröst; han stack hurtigt sin
fysionomi inom den väldiga byggnaden af de sonliga
lockarna och tryckte ett par smällande kyssar på
ynglingens kinder, medan ett ljust moln af puder
utvecklade sig och omsväfvade de båda kyssandes
hufvuden.

*


2. Om den främmande herrn.



“Nå! hjertans välkommen, min käre Erik!“
utropade den vördige borgmästaren, i det han ännu en
gång omfamnade sin son; “men hur kommer det till,
att du så helt och hållet förändrat dig? Hm! Hm!
Du har väl just inte växt så till sägandes på
längden, — men det måtte vara den höga peruken, som
gör att du ser så förfärligt lång ut. Hör på, min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free