Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han samlade derföre snart sitt mod, tryckte vänligt
gummans hand och lofvade komma.
Elsa inträdde med den lilla silfverkannan, som
han emottog och med mycken artighet drack “mormor
Barbros skål.“ Han gjorde dervid en så belefvad
bugning och såg så förnäm ut, att gumman blef helt
bestört, liksom hon stått framför en stor herre, ocli
neg mycket djupt.
“Ämnar du genast återvända till Stjemsund,
Elsa?“ frågade han med så mycken köld han kunde.
“Ja,“ sade hon, och stoppade det lilla paketet
méd klippningar i barmen.
“Lycklig resa då, Elsa!“ fortfor han, “jag får
väl återse dig i staden? Låt mig få följa dig tiU
din häst, som jag nyss återfört hit. Han hade slitit
sig, och det var just mitt ärende, mormor Barbro, att
föra honom hit igen.“
“Godt, godt! Gå nu!“ sade gumman, i det hon
tog sin psalmbok. “Jag vill fira sabbatsaftonen såsom
det tillbör. Kom hit i morgon, Erik! Farväl, barn!
Helsa grefvinnan, Elsa!“
Flickan fattade gummans hand, neg för henne
och gick. Erik följde sin unga vän.
“Elsa!“ sade han, då de stodo derute, medan han
löste hästen och fattade tyglarna för att hålla honom.
“Om du kan, kom in till staden till oss i morgon
afton! Jag har då säkert mera att säga dig, än jag
kan och får nu!“
Hon såg bestört och häftigt rodnande på honom,
men han räckte henne handen, för att hjelpa henne
att stiga i sadeln, gaf henne tyglarne och tog af sig
hatten. En fråga eller ett svar — det kunde vara
båda — sväfvade i hennes öga och på hennes läppar,
men hon teg, drog åt sig tyglarna, och Putte satte
sig i gång utåt Strandgatan, medan herr Erik vandrade
hemåt, Storgatan uppföre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
