Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf
- 5. Om stadens jungfrur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Om stadens jungfrur.
Öfver köket, som utgjorde en afdelning af
guldsmeden Tydick Wipkens verkstad, var en kammare
belägen, till hvilken man uppsteg från gården på en
tvärbrant trappa. Den kallades tyskens nattstuga
och beboddes af bemälde guldsmeds dotter, Dora
Wipken. Hennes far hade såsom tysk gesäll kommit
till staden, efter några års vistande derstädes vunnit
en af borgardöttrarnas hjerta och blifvit upptagen till
medlem af det annars inom sig ganska slutna
samfundet. Hans dotter börde således till det kotteri,
hvaruti alla stadens giftvuxna men ogifta fruntimmer
höllo sig tillsammans. Hon var ganska ifrigt sysselsatt
med att “stöka litet i ordning" till de andra flickornas
ankomst.
“Dorchen! Mein parn!“ dånade en basstämma,
den djupaste och starkaste som någonsin ljudit ur
menskliga lungor. “Kom hier, Dore!“
“Hvad vill söta far?“ frågade flickan uppifrån
trappan.
“Kom mans hier und tag nychlerne, Dore, ti
no går jach porrt till Peter Nupp. Tin mamme har
gått till gamle Parpro, så att tu no einsam plifwen
muss, om inte te antre schlatterwäscher komme i tak
till tich.“
Som en blixt flög Dora Wipken utför trappan
och emottog nycklarna, sedan fadren noga stängt
dör-rarne till hvardagsrummen och verkstaden.
“Söta far!“ sade flickan och smekte honom på
den svartraggiga kinden; “nog kunde söta far bestå oss
något rart i afton, i synnerhet om herr Erik Balckius
skulle komma hit och helsa på, ty söta far skall veta
att flickorna samlas här i dag.“
“Ja så, ja så! tin schalkhafte Schlyne!“ sade
gubben och tog henne under hakan. “No, vill tu noch
purre mich att peschtå! Na, na! så tach tå feigen ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0570.html
