- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
6

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

geografien’

vi Ängelholm, äldst Ängloholm (jämte Engelsholm) av kvinnonamnet Ängla
(eller mansnamnet Ängel), stad 1516, och Vaxholm på Vaxön, uppkallat
efter den fästning som 1549 anlades på Vaxholmen, dvs. Vaksholmen
’bevakningsholmen’. Jämför namn på slott sådana som Broholm, Djursholm, det
av Bo Jonsson Grip anlagda Gripsholm, Krageholm osv. Däremot ha de
unga köpingarna Figeholm, Hässleholm, Pataholm, förr Pala ’fiskegård’, och
Tidaholm vid Tidan inga slott o. d. att tacka för sina namn.

Naturligtvis anlades fästen också gärna på berg. Från dylika
anläggningar förskriva sig stadsnamnen Falkenberg, efter det åtminstone redan
på 1200-talet befintliga slottet på Falkberget, och Varberg, förr Vardberg,
Vårdberg ’vaktberget’, med slott från omkr. 1300. Däremot har den unga
på Lindesåsen belägna staden Lindesberg 1645 fått sitt namn efter det vid
Lindes berg bedrivna bergsbruket, liksom köpingen Nya Kopparberg 1908
fått namn efter sin gruva.

Våra flesta städer ha emellertid uppstått av och vid platser, där man
mera allmänt möttes för idkande av handel. Till sådana mötesplatser
ägnade sig naturligtvis först och främst de gamla hedniska offerställena.
Också höra till våra allra äldsta städer sådana som Lund, grundat redan
strax efter år 1000 och väl bärande sitt namn på grund av en gammal
offerlund; Visby, äldst Vi ’helig plats’, handelsplats åtminstone sedan 1000-talet;
Skövde, förr Sködve, Sködvi, av samma vi och kanske gudomligheten Skade,
omnämnt på 1200-talet, men såsom stad först på 1400-talet; Torshälla,
förr Thorsliargh eller -härghe av hargh (varav t. e. Harg nära Östhammar)
eller hörgh (varav t. e. Hör och Hörby i Skåne) ’offerplats’, känt från
1200-talet, stad 1317; troligen ock Motala, känt från 1200-talet, men köping först
1823, av mot ’ställe där vägar eller andra farleder mötas’ och al ’tempel’,
ett uråldrigt ord som väl även ligger till grund för namnen på Ale härad
vid Götaälv, Norr- och Söderala socknar i Hälsingland, Ala socken på
Gottland, Götala invid Skara m. fi.

Vårt fornspråks beteckning för ett ställe där man köpte och sålde
var ordet köping. Det är då lätt begripligt, varför så många av våra
stadsnamn innehålla detta ord. Tidigast, redan hos Saxo på 1100-talet,
nämnes Falköping ’staden på falan , dvs. slätten, samma ord som ingår
även i Falbygden och i namnet på det först 1609 till »köping» upphöjda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:51:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gleg/1/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free