- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
545

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5-15

stiftades ett S:t Knuts gille redan få år efter konungens dråp, och det
blev snart så ansett, alt ingen kunde bli köpman i Odense utan att vara
medlem därav. Sällskapliga sammankomster spelade en stor roll vid
gilleväsendet, och i denna form fortleva ännu alltjämt åtskilliga av dessa
medeltida sammanslutningar, såsom del gamla »Guds lekamenslaget» eller
»papegojgillet» i Ålborg.

Stadens äldsta rätt är rätten att hålla salutorg, och alltifrån början
var sålunda städernas näringsliv knutet vid handeln. Genom att förskaffa
sig kungliga privilegier och genom en oavlåtlig strid med lanthandel och
»olovliga hamnar» sökte
städerna avskaffa all annan
handel än den, som försiggick på
stadens torg. Konungarna
understödde villigt dessa
strävanden, ty de hade goda inkomster
av städerna, men klagomålen
över lanthandel förstummades
dock aldrig. »Ingen have hamn
utom vid städerna, såsom de
hava varit från Arilds tid»,
heter det under drottning
Margareta. Hennes efterträdare
Erik av Pommern bestämmer,
alt städerna ha ensamrätt till
all handel, men Kristian I måste ånyo inskärpa, »att bönder skola livnära
sig av åker och äng, och köpmän av köpenskap». Sedan försökte man
i stor utsträckning all utanför köpstäderna anordna s. k. läbälten, det vill
säga områden, där vissa näringar för stadens skull voro förbjudna. Under
konung Hans fick sålunda Viborg ett läbälte om fyra mils omkrets. Men
det hjälpte ändå ej.

Även hantverkarna sökte man tvinga innanför stadsgränsen. Här bodde
i regeln varje hantverksskrå för sig, varom många gatnamn i Köpenhamn ännu
bära vittne: Skobodarna, Saltbodarna, Garvaregatan, Köttmånglaregatan,
Åkaregatan. Hantverkarna blevo dock aldrig så ansedda som de »förnäma

Geografien. 35

Fig. 284. Medeltidshus i Næstved.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free