Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Kants estetik och statslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fullkomligt är ett föremål, då det är ändamålsenligt
i sig (motsvarar sitt begrepp), nj^ttigt då det är
ändamålsenligt med avseende på våra behov (motsvarar
en praktisk avsikt hos människan), skönt då
sammansättningen av dess delar är ändamålsenlig med
avseende på det rätta förhållandet mellan fantasi
och förstånd hos betraktaren. Fullkomlighet är inre,
intighet yttre ändamålsenlighet, båda i betraktande
av något bestämt ändamål, skönhet däremot är
»ändamålslös, formell, subjektiv ändamålsenlighet».
Det sköna behagar genom sin blotta form.
Sammanfattningen av de tidigare utredningarna
lämnar en uttömmande definition av det sköna. Det
sköna är vad som genom sin blotta form
(ändamålsenlighet utan föreställningen av ett ändamål) allmänt
och av nödvändighet väcker ett intresselöst välbehag.
Det finnes inga allmänna regler, enligt vilka man
kunde bestämma vad som är skönt; skönhet kan
endast uppfattas med känslan. Varje estetiskt
omdöme gäller ett bestämt enskilt objekt. Jag kan
säga: »Denna tulpan är skön,» emedan dess anblick
väcker mitt estetiska välbehag. Men om jag allmänt
säge’r: »Alla tulpaner äro sköna,» så innefattar detta
icke ett estetiskt utan ett logiskt omdöme, som intet
har att göra med den estetiska lustkänslan.
Då det skönas tilldragningskraft beror på att det
bereder lustfylld harmoni mellan inbillningskraft och
förstånd, d. v. s. mellan sinnes- och tankeuppfattning,
så är estetisk betraktelse möjlig endast hos sinnliga,
förnuftiga varelser. Även djuren erfara det angenäma,’
och även för en ren andevarelse skulle det goda utgöra
föremål för bifall. Det sköna däremot finnes till
endast för mänskligheten. — Distinktionen mellan
de tre i det föregående så ofta jämförda begreppen är
vackert formulerad sålunda: det angenäma vförnöjer
och väcker böjelse därför, det goda erkännes och
Immanuel Kant — 10
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
