Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glödande kol - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Å, femtiofem eller sextio under noll — allra minst.
Vad säger du, doktor?»
Doktorn vände på huvudet och betraktade den nedre
delen av dörren med beräknande blick.
»Inte ett dugg mer än femtio. Kanske något mindre
— låt oss säga fyrtionio. Se på isen på dörren. Den
går nätt och jämnt upp till femtiomärket, men övre
kanten är ojämn, som ni ser. Då det var sjuttio
steg isen drygt fyra tum högre.» Han tog upp sina
kort, och utan att upphöra med att ordna dem ropade
han »Stig in» till svar på en knackning på dörren.
Mannen som kom in var en storväxt, bredaxlad
svensk, ehuru hans nationalitet ej kunde urskiljas förr
än han tagit av sig den örlappsförsedda mössan och
tinat upp isen som bildats i lians skägg och som
maskerade han> ansikte. Medan han höll på med
detta, spelade männen vid bordet ut sin givning.
»Jag hör att det finns en doktor här i lägret», sade
svensken i frågande ton och såg ängsligt från
ansikte till ansikte, medan lians eget var blekt och fårat
av stränga och långvariga strapatser. »Jag kommer
långtifrån. Norra armen av VVhyo.»
»Jag är doktorn. Vad står på?»
Till svar höll mannen upp sin vänstra hand, vars
andra finger var kolossalt svullet. Samtidigt började
lian en svamlig och osammanhängande historia om
hur han fått sitt onda och hur det utvecklats.
»Låt mig se på det», avbröt doktorn otåligt. »Lägg
fingret på bordet. Så här.»
Mannen lydde försiktigt, som om det varit en stor
böld.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
