Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle inte tycka om att vara ett grässtrå på en av
dina rabatter», sade hon med en liten rysning.
»Du har haft ett hårdt arbete», sade Tom.
»Ja, jag har haft ett hårdt arbete», instämde
Frederick. »Det var det värdt.»
Han ämnade säga mera, men den underliga
blixten i flickans ögon tvingade honom till förlägen
tystnad. Han kände att hon kritiserade honom. För
första gången hade hans hedrande uppgift att bygga upp
ett nytt samhälle blivit underkänd — och det av en
obetydlig flicka, dottern till en odåga, själv en flaxig,
lättfotad utländsk varelse.
En konflikt mellan dem var oundviklig. Han hade
tyckt illa om henne från det första ögonblicket. Hon
behövde inte tala. Redan hennes närvaro plågade
honom. Han kände hennes tysta ogiilande, och det
gavs tillfällen då hon ej nöjde sig med det. Och
hon vägde inte orden. Hon talade rent ut som en man
och så som ingen man någonsin vågat tala till honom.
»Jag undrar om du någonsin saknar vad du har
gått miste om», sade hon. »Har du någon enda gång
i ditt liv slagit dig lös och skenat över skakloma?
Har du någonsin varit drucken? eller rökt dig svart i
ansiktet? Eller dansat tarantella på tio Guds bud?
Eller rest dig på bakbenen och nickat som en god
kamrat till Vår herre?»
»Är hon inte originell?» utbrast Tom. »Modern upp
i dagen.»
Till det yttre leende och lugn kände Frederick
sitt hjärta isas av fasa. Det var otroligt.
»Det är visst engelsmännen», fortfor hon, »som ha
ett ordstäv, att en man inte har levat förr än han
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
