Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Som är ganska sublimt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu, stora gubben, kommer vi att få en glad
stund! Det är gamla grevinnan Mac Lean. Hon
umgås hemma! Men du är olycklig, om du inte
uppför dig fint.
— Är hon stursk? Ä! Hon umgås ju hemma
hos dig!
— Det får du väl se! Men uppför du dig inte
fint, ber jag kapten kasta dig i sjön eller sätta dig
i land på en kobbe!
— Ha, ha, ha! gapade jätten.
Grevinnans huvud dansade nu krigsdans bakom
rutan, och hon pekade på Tornister och vinkade.
— Vi måste gå in! sa Jenny och öppnade.
— Fort, fort igen med dörren! ropade grevinnan
där inne med roterande armar. Släpp inte ut den
värme, som Baalach och jag ha producerat här inne.
Då nös Tornister Boman, och det lät, som om
han rämnat.
Vi minnas kanhända, att grevinnan Mac Lean
var köttslig syster till hennes nåd Polviander, men
man skall vara en sådan millionär på möjligheter
som naturen för att kunna bestå sig lyxen att göra
två systrar så olika, då man kunnat kopiera den
senare på den förra. Ty dessa båda systrar erbjödo
stora inbördes olikheter. Hennes nåd Polviander var
ju en liten människa, men grevinnan Mac Lean var
lång som ett Babelstorn och mager i proportion
därtill. Som hon frös om benen och magen, hade hon
emellertid femton underkjolar eller såg åtminstone
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
