Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 94. Menniskans ofrihet under andra väsens tydor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man fordom synes ha fästat nu glömda
mythiskt-religiösa föreställningar. Serdeles gjorde sig detta
inflytande märkbart på menniskan, så länge hon blott
var foster eller spädt barn, då hon således ännu
icke hos sig utvecklat den kraft, hvarmed andra
väsens inflytelse kunde motstås eller öfvervinnas.
Mångfaldiga spår af detta föreställningssätt hafva bibehållit
sig i folktron, och vi anföra upplysningsvis några
hithörande drag, som ännu ihågkommas i Wärend.
Om en hafvande qvinna kommer in medan
väf-trådarne uppbindas, eller, då väfven är nedklippt,
går ut innan de blifvit nedlösta; eller om hon sjelf
uppbundit trådame och barnsbörden påkommer
innan väfven blifvit nedväfven, så måste hon sjelf,
innan hon föder, lösa ned trådame, annars får
barnet fallande-sot. För att vara riktigt säker, måste
modren ändock, innan barnet christnas, föra det tre
gånger igenom väfstolen.
Om en qvinna, som stickar strumpor, dervid
håller nystanet i barmen, så blir barnet stortjuf.
Får en hafvande qvinna se en stock, som är
ämnad att klyfvas och hvari man lemnat viggen qvar
i klofvan, så blir barnet harmyndt.
Ser hon eldsvåda, så får barnet elds-märke på
den kroppsdel, som hon först vidrörer med handen.
Ser hon en sadelbruten häst, så får barnet öppet
sår på det ställe, der hon först vidrörer sig med
handen.
Rörer hon vid ludna skinn, så får barnet massel.
Ser hon genom en springa eller nafvareborra,
så blir barnet vindögdt.
Äter hon orrhöne-ägg, så blir barnet fräknigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
