Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 94. Menniskans ofrihet under andra väsens tydor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ogjordt vader, Ondt i vädret, Trollskott,
Vildlappaskott eller Lappskott (§ 26), ridas
af Maran (§ 90), kyssas af Maran (ib.),
Nedsättning (§ 26), Hågvändning (§ 26), och
mångfaldiga förvillelser, af Sjöråt (§ 62), af Necken
(§ 65), af Skogsnufvan (§ 70), af Trollen (§ 71), o.
s. v. En sjukdom, som tros vållad af någon puke
eller ond ande, får i Wärendsmålet namn af Puken.
Åtskilligt hithörande, såsom Lik-skerfvan, Gastakramm,
Dödsmammot o. s. v. kommer att omtalas i det
följande. All slags sjukdom på menniskor,
likasom på djur och vexter, var således icke annat
än förgerning, vållad af olika naturväsen, och
denna förgerning sträckte sig icke blott till
menniskans fysiska helsa, utan ock till hennes själs-lif
samt yttre lycka och framgång. Att mista sin
maka, räknas af Wärendsbon än i dag såsom en af
de nio slags förgerning, som tros komma af
Vät-tame. Att falla i sjukdom heter, i Wärendsmålet,
att råka ut, räka vid, räka för; men detta uttryck
brukas icke blott om den förgerning, som träffar
menniskans kropp, utan jemväl om hvarje annan
olycka, som drabbar henne i lifvet.
Menniskan, som på detta sätt var ifrån början
alldeles ofri, stod länge under inflytelse jemväl af
lägre naturväsen, såsom det mythiska
åskåd-ningssättet ursprungligen omfattade allt,
som lefver i naturen. Icke blott djur (§ 84)
och vexter (§ 82) hade således sina tydor, hvarmed
de osynligen inverka på menniskan, utan ock de
lägre naturtingen i allmänhet, och framför allt vissa
ting, såsom tråd, efsingar, väfnad o. s. v., vid hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
