- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
457

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 111. Döden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af den ställning, hvari kroppen finnes nar
Vården lenmat honom, tager man i Wärend ännu
förebåd och tydor. Således, om den döde lutar hufvudet
till höger, betyder det, att någon mans-person i
släg-ten skall närmast följa honom efter; lutar den döde
till venster, så blir det en qvinns-person. Styfhar
eller stelnar den döde, så väntar man att någon
annan i samma slägt skall snart dö, likasom ock om
mullen vid jordfästningen af sig sjelf faller ned i
grafven.

Enligt ett yngre christet föreställningssätt
stad-nar själen qvar hos den döde, tills man för honom
ringt själaHringningen. Så snart någon aflidit och
hans ögon blifvit tillslutna, läggas derföre ännu uppå
liket Guds ord, eller bok (psalmbok), och stål
(oftast en sax), till skydd emot orena andar och annan
förgerning. Dessa heliga ting borttagas, så snart man
far höra klockorna vid själa-ringningen, som alltid må
ringas så snart som möjligt efter dödsfallet. Äfven
är det folktro, att hjertat icke kallnar på den döde,
förr än man har ringt själa-ringning. Gå klockorna
lätt vid själa-ringningen, så tros den döde hafva dött
väl. Man finner till och med spår af ett
föreställningssätt, enligt hvilket själen icke alldeles lemnar
kroppen förr än vid sjelfva jordfästningen. Således,
om det är oväder när någon jordas, eller om korpar
då låta höra sig, tros den döde icke ha blifvit salig.
Äfven är det vid sjelfva jordfästningen, som
Wärends-presterna, i äldre och nyare tid, sett själen af den
döde antingen draga bort såsom Odens svarta korp,
eller, såsom christendomens hvita dufva, ifrån
tornspiran lyfta sig emot himmelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free