Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DIE DOimCHE.
ir bringen hier eine Abbildung von der
Dorakirche in Gothenburg, in keiner Hinsicht
berühmt, was Alterthümlichkeit oder Kunstwerth
anbetrifft; das Einzige, das sie auszeichnet vor vielen
ändern Gotteshäusern, sind ihre grossen
Proportionen, durch die sie den Vorrang hat vor den meisten
Kirchen unsers Landes.
Sie trägt ihren Namen, Gustavs Domkirche,
nach dem grossen Gustaf Adolf, der zur
Bestreitung der Baukosten jeder Kirchenherberge in dem
ganzen Westgothland für 3 Jahre eine Steuer von
einer Tonne Getraide auflegte. Die im Jahr 1633
eingeweihte Kirche war 81 Ellen lang, .34 Ellen
breit und 45 Ellen hoch. Im Jahr 1721 verheerte
eine grosse Feuersbrunst den Theil der Stadt, wo
die Domkirche steht und ward auch sie dadurch
zerstört, so dass nur die Grundmauern verschont
wurden. Die Arbeit mit dem Wiederaufbau des
Tempels ward sofort begonnen und mit solcher
Schnelligkeit betrieben, dass schon im folgenden Jahre
wieder Gottesdienst darin gehalten werden konnte.
Nach und nach ward die Kirche wieder
ausgeschmückt, namentlich durch die noch jetst
vorhandene Altarzierde, ein grosses Kreuz, vor dem zwei
Cherubime knieen.
Im Jahre 1802 ward die Kirche abermals ein
Raub der Flammen und so total zerstört, dass sie
von Grund aus wieder musste erbaut werden.
Hierbei beging man, ausser ändern kleinen Irrthümern,
den verunzierenden Missgriff, die Kirche auf dem
alten Grunde aufzuführen, wodurch sie auf dem
sonst so hübschen und geräumigen Platze eine
schiefe Lage bekam. Durch theilweise
Ueberschrei-tung der alten Grundmauern traten und treten noch
fortwährend bedeutende Senkungen zu Tage, die
nur allzu sichtbar sind, namentlich bei den
Wänden,^ die die eigentliche Kirche mit dem Thurme
vereinigen. Mittlerweile ward die neue Kirche so
weit vollendet, dass sie den 21 Mai 1815 eingeweiht
werden konnte.
Unter den Schönheiten der Kirche erwähnen
wir zuerst die prächtige Orgel, 1849 reparirt und
DOMKYRKAN.
i lemna här en afbildning af Göteborgs
Domkyrka, i intet hänseende berömd, hvarken för
ålderdomlighet eller konstvärde. Hvad som
utmärker densamma från mängden af tempel, är dess
stora proportioner. Detta är en egenskap, hvaruti
den täflar med eller har företräde framför de flesta
kyrkor i vårt land.
Den bär namnet Gustavi Domkyrka efter den
store Gustaf Adolf, som till dess uppbyggande
anslog en tunna spannemål af b vart kyrkoherberge i
hela Westergötland, att utgå i trenne år. Den år
1633 invigda kyrkan var 81 alnar lång, 34 alnar
bred och 45 alnar hög. Ar 1721 undergick den
del af staden, der Domkyrkan är belägen, en
allmän eldsvåda, hvarvid kyrkan förstördes. Endast
grundmurarne qvarstodo. Arbetet med templets
återuppbyggande företogs genast och bedrefs med
den raskhet, att redan följande året gudstjenst åter
kunde börja förrättas. Småningom återfick den
sina pryclnader, hvaribland märkes såsom den
förnämligaste den ännu befintliga altarprydnaden,
utgörande ett kors, inför hvilket tvenne keruber
knäfalla.
År 1802 blef kyrkan åter lågornas rof, och
förstördes så totalt, att den måste från grunden
uppbyggas. Härvid begingos, utom andra smärre
misstag, också det vanprydande, att kyrkan åter
uppfördes på den sneda grunden, hvarigenom den
erhöll ett skeft läge på den i öfrigt vackra och
rymliga platsen. Genom dess delvisa utsträckning
utöfver den gamla grundvalen inträffade och fortgå
alltjemnt betydiga sättningar, hvilka äro alltför
synbara, synnerligen vid de väggar, som förena den
egentliga kyrkan med tornet. Emellertid
fullbordades den "nya kyrkan, så att den kunde invigas
den 21 Maj 1815. ’ ....
Bland kyrkans prydnader märkes i första
rummet dess prägtiga orgel, år 1849 reparerad och
ombygd med en kostnad af 17,000 rdr bko. — På
hösten år 1852 anlades af engelska civilingeniören
Hadon kyrkans värmledningsapparat, den första i
sitt »lag i Sverge, som sedan blifvit föredöme för
THE CATHEDRAL.
e here offer an engraving of the Cathedral of
Gothenburg which is in no sense celebrated,
neither with regard to its age nor as a work of
art. What distinguishes this Church from a
number of others, is the size of*its proportions, in which
it equals, if not surpasses most Churches in our
country. It bears the name of “Gustavi
Domkyr-ka,“ from Gustavus Adolphus, the Great, who for
its erection granted a barrel of grain, to be paid
annually by every parsonage in the whole of West
Gothland, for three years. The church which Avas
consecrated in 1633 was 162 feet long, 68 feet
broad, and 90 feet high.
In the year 1721, that part of the city where
the church is situate, was visited by a general
conflagration, when the cathedral was also destroyed.
Nothing but the bare walls was left standing. The
rebuilding of the Church was immediately
proceeded with and was carried on with all despatch, so
that already the following year, divine service was
again held there. By degrees the decorations and
ornaments were introduced, amongst which, the
altar-piece stands pre-eminent. The latter still remains,
and represents a cross with two cherubim
kneeling before it.
In the year 1802, the church was for the
second time destroyed by fire, and so totally, that it
had to be rebuilt from the very foundation. In
this re-erection, among other mistakes of less moment,
was the very great one of laying the foundation
awry so that the church was again built in the
wry position it had before. The new foundation
having been partly laid over the old one has,
caused the walls to sink considerably and especially
as regards those which combine the steeple with
the body of the church. Meanwhile the new church
was completed, so that it might be consecrated on
the 21 May 1815.
Amongst the ornaments of the church the first
feature is formed by the organ, which in the year
1849 underwent’ considerable repairs at a cost of
17,000 Riksdollars. In the autumn of 1852, the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
