- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
213

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Dynamo-maskiner för likriktad ström - 131. Grammes magneto-elektriska maskin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRAMMES MAGNETO-ELEKTRISKA MASKIN.

213

FIG. 115.

Faraday s förut omnämnda skifva (fig. 116) är en annan
elektricitetskälla, grundad på samma princip. En metallskifva
med en axel är anbragt i ett enformigt
magnetiskt fält, hvars kraftlinier löpa parallelt
med axeln. Genom två fjädrar och en mellan
dem varande ledningstråd åstadkommes ledande
förbindelse mellan axeln och skifvans omkrets.
När skifvan sättes i rotation med konstant
hastighet, frambringas en konstant ström. Vore
fältet icke enformigt, skulle samtidigt vid olika
delar af skifvan olika starka elektromotoriska
krafter uppstå, och genom dessa skulle lokala
strömmar induceras i henne, utan att de kommo
till den yttre ledningen, men i stället
frambragte värmeutveckling i skifvan. Foucault
åstadkom på detta sätt en ansenlig
upphettning i en metallskifva, som bragtes i rotation
mellan en kraftig elektromagnets poler. Man benämner de så
alstrade strömmarne Foucaults strömmar, och vi skola senare
visa, hvilket inflytande de ega vid
dynamomaskiner, och huru man vid dessa går till
väga för att hindra deras uppkomst.

131. («ram mes magneto-elektriska
maskin. - De i föregående paragrafer
beskrifna uppfinningar hafva utan tvifvel
fört elektricitetsläran långt framom den
ståndpunkt hon förut intog, och de skola
alltid intaga en betydande plats inom
uppfinningarnas historia, men detta oaktadt
öfverträffas de betydligt i vigt af en annan
uppfinning i samma syfte, hvarigenom på
(ett öfverraskande enkelt sätt kraftiga elektriska strömmar
erhållas genom mekaniskt arbete. Det är belgiern Gramme*),
som äran häraf tillkommer, och de snabba framsteg, som den
elektriska belysningen, galvanoplastiken och Öfverförandet af
kraft medelst elektricitet på de senare åren gjort, hafva
väsentligen betingats genom Grammes uppfinningar. Hvad som
särskildt utmärker den af Gramme 1870 konstruerade elektriska
maskinen är, att den kan gifva en stark ström ständigt i samma
riktning utan att därvid göra bruk af strömvändare, hvilka
försvaga effekten och lida skada genom extra-strömmens gnistor. Det
bör dock anmärkas, att en italienare, Pacinotti, redan år 1861

*) Gramme var ursprungligen arbetare och flyttade till Paris, där hau
gjorde sina vigtiga uppfinningar.

FIG. 116.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:54:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grdahlel/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free