- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
xxxi

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållande än 2:1. Likheten i omfång mellan rytmens
särskilda takter vill Böckh dock äfven här på intet vilkor
uppgifva. Denna taktlikhet anser han sig kunna
åvägabringa genom förändring i tempot (ἀγωγή), så att t. ex. en
daktyl kan med bibehållande af det för denna versfot
egendomliga qvantitetsförhållandet föredragas i så mycket
påskyndadt tempo, att totalomfånget af dess tre stafvelser
blir lika med omfånget af de två stafvelserna i trokéen.
Härmed har emellertid Böckh inledt sig i ännu större
svårigheter än dem han velat undvika, och slutomdömet måste
blifva, att icke heller han lyckats gifva en fullt
tillfredsställande rytmisk förklaring af de gamles lyriska versmått.
Obestridliga och af ett under alla tider bestående värde
äro deremot de förtjenster, hvilka Böckh inlagt inom den
egentliga eller konkreta metrikens område genom
bestämmandet och återställandet af de förut på det jämmerligaste
stympade och vanställda Pindariska versmåtten, hvarvid
bland de synpunkter, som tjenade honom till ledning en
framstående plats tillkommer den af Hephæstion meddelade,
men dittills allt för litet beaktade regeln, att dels hvarje
vers måste sluta på helt ord, dels sista stafvelsen i versen
är till sin qvantitet likgiltig (ἀδιάφορος, κοινή).

En fullständig omhvälfning inom den grekiska metriken
har i senare tid (från 1854) åstadkommits genom
Rossbach och Westphals stora och epokgörande arbete
”Metrik der griechischen Dramatiker und Lyriker”, hvaraf
sedermera utkommit en ny omarbetad upplaga under titel
”Metrik der Griechen” (1867, 68). Desse forskare insågo
likasom deras föregångare behöfligheten af en allmän
rytmisk teori såsom utgångspunkt och grundval för den
metriska, men de insågo derjemte, att denna teori, om den
skulle motsvara sitt ändamål, stod att hämta hvarken ur
en blott filosofisk spekulation eller ur den moderna
musikens taktlära eller öfver hufvud från något annat håll än
antikens egen åsigt om rytmen och dess lagar. Början måste
således göras med ett djupgående studium af de gamle
rytmiske skriftställarnes fragmenter för att på denna väg
söka komma antikens egen rytmiska teori på spåren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free