- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
13

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Qvantitetslära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

QVANTITETSREGLOR FÖR PROSA OCH POESI. 13

Ofvanstående qvantitetsskala är, såsom man finner,

grundad på antagandet, att regeln om enkel och dubbel
stafvelselängd skulle gälla om språkstafvelserna i och för
sig, eller sådana de äro vid vanligt uttal i prosan. Då
emellertid detta antagande ledt till konseqvenser, som med
detsamma stå i uppenbar strid, är deraf klart, att
antagandet var oberättigadt. Dertill kommer, att vi alldeles icke
hafva någon garanti, för att inom de tre från qvantitativ
synpunkt uppställda ljudklasserna, långa vokaler, korta
vokaler och konsonanter, de särskilda ljuden, eller ens samma
ljud vid alla tillfällen, baft fullkomligt samma längd.
Tvärtom är det högst sannolikt, att häri åtskilliga
modifikationer egt rum, samt att öfver hufvud språkljudens relativa
qvantitet ej kuhnat uttryckas i så bestämda matematiska
förhållanden, som hittills för enkelhetens skull antagits.
Häraf följer, att qvantitetsskalan för det prosaiska, af inga
metriska lagar påverkade, språket, om öfver hufvud en
sådan skala med någon noggrannhet kunnat uppställas, måste
hafva omfattat ännu vida flera samt mindre skarpt
utpräglade grader än den ofvan uppställda.
"–& 12. Då det således är en gifven sak, att den af
poeterna på praktisk väg införda och tillämpade, och sedermera
af grammatici teoretiskt fastställda lagen om enkel och
dubbel stafvelselängd icke har någon tillämpning på prosan, så
framställa sig i sammanhang härmed två nya frågor:

1:o Hurudant var i grekisk (och latinsk) prosa det
verkliga qvantitetsförhållandet stafvelserna emellan?

2:0 Hvarifrån är det poetiska (metriska) språkets
qvantitetsregel om den enkla och dubbla stafvelselängden
hämtad, och hvad berättigande har denna regel, då den icke är
grundad på stafvelsernas naturliga i prosan förekommande
uttal?

Om prosans qvantitetsförhållanden hafva vi redan
antydt, att de måste hafva varit ganska mångskiftande. För
088 äro de omöjliga att i detalj bestämma, då det talade
språkets ljud längesedan förklingat, och vi icke från antiken
bekommit några upplysningar i detta hänseende. Så mycket
kanna vi dock veta, att grekiskans (och äfven latinets)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free