Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«— Karlsons?
— Ja, borgmästarinnan kan väl inte skjuta upp
längre att gå dit? Fru Karlson hon vet redan att
borgmästarinnan är hennes skyddsfru så hon väntar
på besök.
I sällskap med Klara som bar det stora paketet
med gåvor nalkades jag alltså Åköpings sociala
problem utan en aning om hur det skulle behandlas.
Min enda idé var att erbjuda fru Karlson att tvätta
hos mig, trots det att hon annars inte fick arbeta
i bättre hus. Uttrycket hjälp till självhjälp hade jag
snappat upp nånstans.
Gjutaren Karlson i Åköpings fattigkvarter var av
härkomst en bonddräng som irrat bort från
gödsel-kärran och irrat in i en mekanisk verkstad på en
slump. Han var tagen ur sitt sammanhang och hade
ännu inte funnit något nytt, det var ännu mer än
fyra år till storstrejken då han fann vart han hörde
hän. Där han satt vid ett oaptitligt bord och slevade
sin mat såg han ut som en vilsegången björn som
inte visste varför han skulle slita, supa, äta och avla
barn natt och dag. Jag hälsade och frågade efter fru
Karlson, han svarade med en brumning som lockade
in henne i rummet. Jag hade redan förstått att fru
Karlson bar sitt dåliga rykte med all rätt, ty hela
hennes omgivning var ostädad och ungarna inte hela
mellan hålen. Men något var rent i rummet när hon
fanns där, och det var hennes händer som lyste mot
allt det smutsgrå. Jag kom att tänka på mormor och
sträckte ut min hand för att fatta fru Karlsons. Då
IÖ2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
