Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folkfester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma dryckeslaget skulle ovilkorligt följa pj vinterns besegrande.
Den seden är således urgammal i Stockholm.
Märkligt ar, att Olaus Magni talar om istappar och snöbollar.
Detta visar, att förste maj i gamla tider, som dock motsvarade en
nu för tiden långt mera framskriden dag i månaden, alldeles icke
var mildare än i vårt århundrade. Den ofta sporda klagan, att
våren skulle nu för tiden infinna sig senare än fordom, torde höra till
de ogrundade klagomålen.
Vinter och snö hade våra förfäder, liksom vi, stundom ända in
i maj, men förhoppningar på en mildare årstid gåfvo äfven dem
anledning till lekar och kalaser. Och så har det ena slagtet efter det andra
plägats af våra hårda vintrar och fröjdats när våren skulle komma,
äfven om istapparne ännu hängde i takrännorna.
Blomstergrefven var den glade befriaren, äfven om hans
sommarutstyrsel tillkommit med ett litet knep. Denne comes Jlorca/is
uppenbarade sig på många ställen, och hans namn är för öfrigt
maj-grefve, hvilket namn torde härleda sig icke blott af månaden Maj,
utan äfven af det tyska »MaU som betyder
grönt, isynnerhet vårgrönt, hvarefter också
majstången uppkallats, men som åtminstone
icke hos oss tillhör Maj månad. De svenska
vårfesterne äro nog slägt med andra lands
lustbarheter vid samma tid på året, om de
också skulle hafva sin egen prägel och firas
med så mycken större glädje, som vår
vin-Fig. Majuing. ters stränghet i vanliga år är större än t. ex.
K,i" Run“afv“ ’»*• Tysklands och Frankrikes.
Af gamla handlingar kan man finna, huru högt stockholmarne
ärade majfesten samt huru brukligt det var att till den utse en
maj-grefve, sannolikt flere majgrefvar, en inom hvarje korporation.
Bältaresvennernes skråordning, som tillkom före 1437, föreskref:
hwilken varder walder til meyegreff oc vil ey vara, böte I tunna öl
oc vari likavel.
I smederncs skråordning af 1479 läser man: Itcm Smidha sve-
nane haffui ey flere samdrykkior um aarith än um fastegangh och
Walborgamcsso (1 Maj) som aff aldher varitt haffuer tho sva ath
um Walborgamesso bör them ey lengher samdrykkio at haffua uthan
at theras meyergreflue giffui uth eena halfva thunna öl ok ther
betale alle svenane eena thunna öl i theras companij ok the ey lengher
samdrykke haffui än the halffandra thunna öl är uth drukkin ok bör
ey svenane heem at fölghia theras meyergreflue i hans husbondha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
