- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
199

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

funnit godt att aflägsna sig, och barberarne hadc ej heller velat göra
tjenst. Badarne läto deremot tala med sig och fingo då de af dem
länge eftersträfvade, men dittills nekade skrårättigheter, som gjorde
dem lika goda med bardskärarne, eller, som dessa redan då
kallades, barberarne. Badare-embetet skulle för sin tjenst under pesten
1657 uppbära 80 riksdaler i månaden, hyreshjelp samt hvart dygn
ett stop vin, »dock icke på karlen, utan samtelige tillhopa som
up-wachtai*

De bägge skråen kallades sedermera med ett gemensamt namn
Badaremästare, för hvilka Colleg. medicum 1809 utgaf en särskild
ordningsstadga.

* *

$

I nära tre hundra är hade Stockholm funnits, innan man här
hade någon ordentlig apotekare, och när sådana började uppträda,
kommo de naturligtvis från främmande land. De stodo ej heller till
tjenst för allmänheten, utan blott för de förnäma och i synnerhet för
konungen och hans familj. De voro hof-apotekarc i ordets
vidsträcktaste betydelse. Den förste af det slaget var mäster Lucas som var
i tjenst hos Gustaf den förste. Han fick sitt förlag af konungen och
måste för denne derför redovisa samt understod sig icke att lemna
ut läkemedel till andra än det kungl. hofvet. Dcrnäst namnes
Antonius Busenius som hofapotekare, men han fick af Johan den tredje,
1585, tillåteke att hålla ett öppet apotek i Stockholms stad. Han
skulle der få sälja de medikament som den kungliga familjen icke
behöfde.

Samma år som Busenius fick tillåtelse att sälja medikament i
staden, erhöll också en annan apotekare, Simon Wallden tillstånd
att hålla ett apotek i staden vid, såsom det uppgifvits, Stortorget,
ehuru ovisst är om eller huru länge detta apotek egde bestånd. **
Hofapoteket fortfor att hafva åtminstone sin hufvudafdelning på
slottet, och då Casper König år 1609 mottog hofapotekarbefattningen,
tyckes icke någon annan medikamentsförsäljning hafva funnits i
Stockholm. König var en betydande man, ty han var Gustaf den andre
Adolfs både hofapotekare och kammartjenare och hade i lön 300 rdr,
som togos af lilla tullen. Under någon tid förenade han
köksmästarebefattningen med sina öfriga embeten, och under tyska kriget, dit han
följde konungen, utnämdes han till krigskommissarie. Det var också
han som öppnade och balsamerade det kungl. liket och ledsagade

* Stockholms stads Ordinantier. Första delen, till 1679 års slut.

*• A. Timot. Wutrand: »Om Stockholms apotekares privilegier». Stklin 1862.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free