Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu skulle gubben slå sig i ro, men detta lär endast delvis ha
lyckats honom ty han hade en något orolig hustru. Derför flydde
han sommartiden ut på en täckt båt, i hvilken han bodde, och som
han rodde med mellan Djurgården och Norrström. Båten blef
ryktbar, erhöll af okänd anledning dubbelnamnet »Gåsen och
Gåsungen».
På 1860-talet träffade August Blanche Mallén i en
Ladugårds-landsomnibus. Då var gubben skral och begagnade kryckor. Han
afled någon tid efteråt, efter att ha pröfvat lifvet frän mänga sidor.
Hans första och stoltaste uppgift hade dock varit som
regementskommissarie, hvarför han äfven vid högtidliga tillfallen begagnade
civilist-uniform med trekantig hatt, hvilket ådrog honom en mängd
bjudningar på mindre begrafningar, der man förstod att uppskatta
sådana yttre företräden.
Professorn i af tagande (Fig. 107) kallades en person som
under slutet af l840:talet syntes öfver allt på Stockholms gator och
vann ryktbarhet genom sitt länga här, sitt på den tiden ännu
tämligen ovanliga, långa skägg, sin runda hatt och sitt i allmänhet föga
hyfsade, men högst egendomliga utseende. Namnet kom deraf, att
mannen var porträttritare samt gick omkring och »tog af» folk.
Några fina kunder hade han icke, men de som läto honom rita af
sig tycktes vara ganska belåtna, och visst är, att Adolf Pettersson,
så lydde hans riktiga namn, var en ingalunda oskicklig tecknare
fastän han aldrig fått tillfälle eller måhända sjelf försummat eller
föraktat att skaffa sig fullt konstnärlig utbildning.
»Professorn i aftagande» såg icke snygg ut, men var icke
af-sigkommen och hade aldrig sett bättre dagar. Han förde ej något
oordentligt lefnadssätt och var ingalunda drinkare. Han var cynisk
filosof, kan man säga, ett slags Diogenes som filosoferade öfver
vcrl-dens dårskaper och icke bekymrade sig om verldcns goda. Om han
icke bodde i en tunna, så hade han ej derför något egentligt
hemvist. En tid tillbragte han nätterna i Karolinska institutets
anatomisal. Detta gjorde honom ännu intressantare i många
stockholmares ögon.
Han inlät sig gerna i samtal om religiösa, politiska och
nationalekonomiska ämnen och hade en viss, om också just icke alltid så
redig kännedom af ett och annat, hvarom man just ej hadc tilltrott
honom. Han hade läst åtskilligt, men utan tillräcklig underbyggnad
för att kunna sofra och smälta, och på det sättet hade han gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
